För nästa år, 2008, ser det inte direkt mörkt ut vad gäller statens generositet. Kommunerna får 3,5 miljarder kronor till och landstingen 1,5 miljarder till i statsbidrag.
Det räcker både till att betala för högre löner och priser och dessutom en liten kommunal tillväxt. Men den höjningen utlovades redan under valåret 2006.
För valperiodens följande år 2009-2010 blir det inte ett öre till. Om inte regeringen tänker om.

Uteblivna höjningar innebär i praktiken minskade resurser eftersom löner och priser går upp för kommunerna.
SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, har hårt drivit att statsbidragen borde öka i takt med kommunskatterna. Finansminister Borgs kalla hand gör att han partikamrat Anders Knape kritisk:
– Det bekymmersamt att man inte höjer nivån på de generella statsbidragen efter 2008, säger Knape.
– Vi vet att våra medlemmars ekonomi kommer att bli sämre framöver. Samtidigt innebär den demografiska utvecklingen en ökad efterfrågan på välfärdstjänster under de närmaste åren, inte minst inom hälso- och sjukvården.

Från och med nästa år införs en kommunal fastighetsavgift. Även om den kallas ”kommunal” är det staten som bestämmer allt. Kommunerna får pengarna men staten plockar 2008 tillbaka lika mycket från dem. Det handlar i prognosen om 12 miljarder kronor.
Om fastighetsavgiften följande år ger mer pengar utlovar Borg att kommunerna ska få dem. I budgetpropositionen spår han att ökningen blir hela 1,3 miljarder kronor 2009. Resultatet av att en del småhusägare får kraftigt höjda avgifter när deras taxeringsvärden höjs med 20-25 procent. Så mycket har villapriserna gått upp sedan förra taxeringen.
Villaägare med dyrare fastigheter, som redan från början får maxavgiften på 6 000 kronor, klarar sig 2009 med en mindre höjning, i takt med inkomstbasbeloppets ökning. Senast var den 3,14 procent.

| Foto: Jonas Ekströmer / Scanpix |