I själ och hjärta och av födsel och ohejdad vana är jag Stockholmska, men bor i Kalmar sen 1978, ja det är längre tid här än där nu. Jag visste att den dagen skulle komma, när jag hade precis 28 år på vartdera stället och jag trodde att det skulle kännas på något särskilt sätt, men det gjorde det inte och nu bara rullar det på.

Den här veckan ska jag blogga i Kommunalarbetaren på webben och det har jag vetat sen i somras. Har tänkt att det ska blir som att skriva i min vanliga blogg, som finns här: http://blogg.omakastengods.se/  Men jag känner mig lite vilsen nu. Att nå ut till så många fler och dessutom att vara politiskt ointresserad i min egen fackliga tidning blir kanske lite annorlunda.
Kommer i möjligaste mån att undvika ämnet politik – om det går. Allt är ju politik… Mitt jobb, mitt liv och funderingar tänker jag i stället skriva om för mina vänner kommunalare och andra som tittar in här.

Idag, måndag, steg jag upp vid halv sju för att i lugn och ro göra mig i ordning, äta frukost och läsa papperstidningen innan jobbet. För tillfället har jag Barometern. Jag brukar varva mellan de två lokala tidningarna, så nästa gång blir det Östran när det kommer billighetserbjudande på 3-6 månader.
Idag är tidningen som vanligt tunn efter helgen och handlar om Fanerdun (följetong numera), bakluckeloppis, vildsint party på Palace, men inget om Ostkantens femårsjubileum…

Måndagar flexar jag lite och det innebär att jag inte är först på mottagningen som andra dagar. Jag behöver inte gå runt och låsa upp, jag kan logga in på datorn direkt och börja köra ut listorna på barn som ska besöka oss på onsdag.
För ett år sen började vi med datajournaler i Cosmic, det går bra, men det tar förfärligt lång tid innan pappersjournalerna är helt borta. Det ska bli sååå skönt när de är det!

Hej så länge!

Pssst… Kan Du se vad mitt foto förställer? Första pris är en cyberkaramell.

Annas bild