Kommuner saknar plan för äldre med annat modersmål
Att få äldreomsorg av personal på sitt eget modersmål gör att de äldre mår bättre. Det tror undersköterskan Gricelda Otero på det spanskspråkiga äldreboendet Södergården, i Rinkeby, i nordvästra Stockholm.
 Gricelda Otero, undersköterska. |
– De äldre behöver detta. De mår mycket bättre, de känner sig trygga, säger Gricelda Otero.
Södergården startade 2004 som spanskspråkigt äldreboende. I början var hon tveksam. Ett särskilt äldreboende för spansktalande rimmade inte med integrationstanken, tänkte hon. Men hon har ändrat sig.
– Det är mycket viktigt. Det sista man har kvar är sitt modersmål, det tappar man inte.
Hon tycker att alla kommuner borde erbjuda äldreomsorg på olika språk för dem som behöver det.
En undersökning som Sveriges Radio har gjort till 234 kommuner visar att cirka sju procent av kommunerna har en klar strategi för hur man i äldreomsorgen ska möta behovet av språkanpassning hos äldre med utländsk bakgrund de kommande åren.
Antalet utrikes födda som är 65 år och äldre kommer nästan att fördubblas från dagens 170 000 till 320 000 år 2015, rapporterar Sveriges Radio.
Gunnel Dahlin är avdelningschef för äldreomsorgen i stockholmsstadsdelen Spånga-Tensta där också många av de äldre har utländsk bakgrund.
– Om 10-20 år är behovet stort. De som är skruttiga då kanske inte kan räkna med stöd av sina anhöriga på samma sätt som i dag, säger hon.
Stockholms stad, som håller på med en ny äldreplan, har frågat stadsdelarna om hur de ser på behovet av äldreboenden med ”annan etnisk bakgrund”. Hur stadsdelarna svarat är inte klart förrän till hösten. När det gäller hemtjänsten i stockholmsregionen har flera företag specialiserat sig på ett erbjuda hemtjänst på olika språk.
