Beskeden från de centrala förhandlarna om vilka som kan bli aktuella skiljer till en del. 

Det handlar om cirka 400 kronor i månaden och medlem. Summan avgörs av hur många kvinnor som 2008 och 2009 tjänar under 20 000 kronor i månaden (heltid).
I dag är det cirka 80 procent av kommunalarna och om två år drygt 40 procent.
Betyder kvinnopotten att kvinnor ska få högre löneökningar än män?
– Den räknas fram utifrån antalet kvinnor under 20 000 kronor, så det är lite svårt att fördela den till män, säger ordförande för de kommunala arbetsgivarnas förhandlingsdelegation t Ingela Gardner Sundström.
Så manliga undersköterskor ska få mindre än kvinnliga?
– Ja…så blir det faktiskt, svarar hon.

Arbetsgivarnas chefsförhandlare Markus Gustafsson ger ett lite annorlunda svar:
– Det kan bli så men det behöver inte bli så. Det beror på den lokala fördelningen.
Avtalet är främst en insamlingsmodell, berättar hur stor lönepott som ska fördelas ute i de olika kommunerna och landstingen.
– Inte hur pengarna ska fördelas där, säger han. Men ofta påverkas fördelningen av hur pengarna samlats in.
Enligt honom är avtalets signal att prioriteringen gäller de kvinnodominerade yrkesgrupperna.

Enligt Kommunals ordförande Ylva Thörn handlar det om att både män och kvinnor inom kvinnodominerade yrkesgrupper ska få mer.
– Är du man i dessa yrken ska du självklart också få.
Håkan Pettersson, avtalsansvarig på Kommunal, trycker på att det är en insamlingsmodell. Bakgrunden är att avtalsområden på arbetsmarknaden som är kvinnodominerade har lägre löner.
– Därför har vårt område fått mer pengar än Metalls.
Pengarna måste enligt honom komma dem till del som ligger lägre.
– Även en viss del att våra män i mansdominerade yrken påverkas till en del av att de jobbar inom ett kvinnoområde. De tjänar sämre inom kommunens tekniska verksamhet än i industrin.