Och så vidare…..jag har aldrig bloggat förut, men nu ska jag skriva en vecka och det blir väl som en slags dagbok, dock inte om shopping, det kan jag lova, fan vad jag är trött på allt jävla shoppingsnack, hela det här tänket att man är det man köper!!

Jag kan skriva om vad jag såg i morse till att börja med, jag hade knappt vaknat, ändå hade jag lyckats ta mej ut ur min farsas gamla timring upp i skogen, i Dalarna, ner till sjön för ett morgondopp!! Ja alltså jag har fått för mej att jag mår bra av att bada det första jag gör, kalla avrivningar ni vet, ja alltså faktum är att man blir jävligt pigg av det, så det var vad jag tänkte göra.

Då fick jag syn på en död padda, den låg på botten alldeles nära strandkanten,det var lite äckligt och jag kom av mej….och över paddan simmade små grodyngel runt, kanske dom uppfattade paddan som mat, och på sätt och vis hade dom ju rätt,men samtidigt kanske det var deras mamma, eller pappa.

Det blev en hel del att fundera över i halvsömnen så jag gick in i bastun och gjorde eld. Det är också ett bra sätt att vakna på.

Det var måndagmorgon och nerifrån vägen hördes en och annan bil susa fram genom granskogen, klockan var 7 och folk var väl på väg till jobb, dom jobb som fortfarande fanns här i krokarna, dom flesta for nog till Borlänge.
Klockan var 7 och utanför bastun sken inte solen som den borde göra en majmorgon när man är en ledig kulturarbetare och folk är på väg till jobbet, så jag kvar och lät bastun långsamt bli varm.
När termometern på bastuväggen visade 40 grader så tog jag mod till mejoch gick, utan att titta på paddan, i vattnet och det var jävligt kallt men jag njöt ändå och vattnet var torvsvart och mjukt mot huden.

Ibland måste man bortse från saker.
Man måste bortse från folk sen, när man har knatat ner till Säter och tagit tåget in till Stockholm och man kliver av på Centralen. Man kan inte ta in alla, och efter några dar i skogen så tappar men det där sättet man har att flyta fram, som dom flesta som går i gången mellan Centralen och tricken har, det där som man ska ha i kroppen för att inte stöta ihop, efter några dar i Dalarna så tycker man att folk rör sej så satans snabbt, det blir som forsränning eller nåt dataspel som kräver för mycket av en, jag fick stryka längs väggen, den där väggen där hon som spelade klarinett en jävla massa år alltid satt, det var när jag var i tonåren, det fanns inga tiggare då, men hon var ett original, det ryktades att hon bodde i Gamla Stan och hade massa pengar, att hon satt där med sina notpapper i sin slitna käringrock och spelade klagande klarinett bara för sitt nöjes skull.

Nu är hon borta, istället: bredvidstående glåmiga tiggare, en lirare som säljer Situation Sthlm. Och en allt mer stressad, arbetande befolkning som går fortare och fortare, jag tror det är ett vetenskapligt faktum, skulle man mäta det skulle man se att folk på T-Centralen går typ 2 km i timmen snabbare än säj 1980.

Folk pratar snabbare också, lyssna på gammal radio så hör ni.

Men jag är i alla fall ledig nu, det är meningen att jag ska ladda upp inför sommarens spelningar och jag går nu, efter min lilla tripp till Dalarna omkring i min trädgår ute på mälaröarna och försöker…ladda upp.
Det är väl det jag får rapportera om, om nu nån skulle bry sej. Jag ska försöka säja nåt vettigt under tiden.

Men just nu, måndagen den 21 maj om aftonen, hänger regnsjoken tunga så jag håller mej inomhus.
Och funderar över den där döda paddan och alla hans barn.

Nä, så kan jag inte sluta, jag kan berätta att imorgon ska jag såga till ventilationsfönster i kanalplast till mitt nya växthus. Samt plantera ut mangold och nyzeeländsk spenat.

Buenas Noches Companeros!!!