Mikael sa upp sig — kör som timanställd i stället

Han började som fast anställd hos Swebus vid Björknäsdepån för bussar i Nacka och Värmdö.
Men för ett och ett halvt år sedan valde han att bli timanställd.
– Det var för slitsamt att varva tidiga morgonpass med sena kvällspass. Det blev ingen rytm för kroppen. Nu kör jag bara tidiga
morgonpass och förmiddagar, säger Mikael.
Numera kör han på deltid eftersom han ännu inte hämtat sig efter besvären han fick på grund av borelia, en infektionssjukdom orsakad av fästingbett.
Han har fått erbjudande om att bli fast anställd på deltid men har tackat nej.
– Jag hade tackat ja om jag enbart hade fått behålla de pass jag kör nu. Men arbetsgivaren svarade att detta inte var möjligt. Som fast hade jag återigen blivit tvungen att blanda tidiga och sena turer, förklarar Mikael.

Han tycker att nackdelen med att vara timanställd är att han inte har någon sjuklön från arbetsgivaren.
– Trots att jag har kört samma pass i ett och ett halvt års tid räknas jag inte som anställd. Jag tycker att det är fel, säger han.
Inom busstrafiken i Stockholm är normalt tre fjärdedelar av förarna vid en depå fast anställda. Genom senioritetsprincipen kan de söka de tjänster de önskar köra. Principen säger att de med längst  anställningstid väljer först.
Undantag brukar göras för ensamstående föräldrar som oberoende av anställningstid kan få speciella tjänster som passar dem och deras barn.
Timanställda, eller arvodister som de kallas inom Swebus, används som utfyllnad för att klara frånvaro och ledighet bland de fast anställda.

I Björknäs är omkring hälften av dem som kör timanställda.  Depåchefen Ulf Ravander säger att det blev nödvändigt att rekrytera
fler förare när försöket med trängselskatten infördes för något år sedan. Förarbristen gjorde det omöjligt att lyckas få tillräckligt många fast anställda.
Lösningen blev fler timanställda som varvar busskörandet med andra jobb, studier eller som ett extraknäck som pensionär.

Swebus slipper arbetsgivaransvar för de timanställda vid sjukdom,
rehabilitering och ledigheter. Ulf Ravander förklarar ändå att han inte ser några fördelar med timanställda.
– De behövs för att fylla luckorna i trafiken. Men för oss innebär det administrativt krångel att behöva sitta och ringa in folk. Det vore lättare att kunna placera in dem i ett tjänstgöringsschema direkt. Jag har därför erbjudit alla timanställda fasta anställningar. Men det är bara ett fåtal som vill ha det, säger han.
Medan de timanställda kan vraka och välja när de vill köra finns ett missnöje bland de fast anställda. De får ta de obekväma passen som de timanställda inte vill ha.
Det gäller bland annat helgerna med en ramtid på 9–10 timmar. Dessa pass innehåller delade turer med ledighet mellan passen.

Att så många väljer att vara timanställda innebär också en nackdel för facket. I Björknäs är bara ungefär en tiondel av dem medlemmar i Kommunal, resten är medlemmar i andra fack som inte kan företräda förarna om de får problem eller så är de oorganiserade.
– Vi gör vad vi kan för att få så många fast anställda förare som möjligt. Och sista tiden har andelen timanställda minskat något, säger klubbrdföranden Kenneth Åhlander.
Han tycker att en av nackdelarna med för många timanställda är att tystnaden breder ut sig.
– De timanställda vill inte uppfattas som för kritiska eller obekväma. Då är risken att arbetsgivaren slutar att ringa till dem.

Timanställde Bo Kindgren håller delvis med.
– Så länge det är förarbrist är det väl inte någon stor risk. Men det är klart att jag sväljer en del även om det finns gränser. Jag säger till när en buss inte fungerar eller är för kall, säger han.
Kenneth Åhlander är kritisk till hur Swebus i Björknäs har utnyttjat Arvodistavtalet som Kommunal har med bussbolagen som ger dessa rätt att vid tillfälliga behov ta in timanställda.
– Jag tycker att det har missbrukats här. Men nu har det gått så långt att även arbetsgivaren inser nackdelarna, säger han.