Här är arbetskamraterna lärare åt varandra

Lärcirkel. Det är därför jag är här, i Vingåker. Modellen har prisats av Kommunal och Apel, ett forskningsorgan som särskilt studerar utveckling och lärande på arbetsplatser.
På Dammsdalsskolan lär personalen av varandra. Efter alla år av rynkade pannor kring kompetensutveckling, behövdes något nytt som gjorde att processen inte stannar av, tänkte chefer och fackliga företrädare på arbetsplatsen

Den lika enkla som geniala idén gick ut på att undersöka personalens kompetens. En enkät till de anställda visade att det, i personalstyrkan, fanns både kockar och snickare, svetsare och dator-experter med mera.
Varför inte låta dessa begåvade människor lära sina arbetskamrater? Steg två var att ta reda på vad personalen ville lära sig.
Cirklar pågår varje vecka, om inte sjukdomar sätter käppar i hjulet. Verksamheten måste ju gå först. Alla har rätt till två timmars studier per vecka på arbetstid.

Kompetent i köket. Tomas Ring, arbetsplatsombud på Dammsdal, har för länge sedan jobbat som kock. Lärcirkelmodellen bygger på att tidigare kunskaper tas till vara.
Foto: Brita Nordholm

Tomas Ring, behandlingspersonal, visar tillsammans med sina kollegor köket på ett av elevhemmen på skolan.
När han skalar potatisen till kvällens köttgryta kryper sanningen fram. Han har ju varit kock, han med. Därför har han aldrig gått någon matlagnings­cirkel. Men data har han betat av.

Att tydlighet är ett nyckelord i deras behandlingsmodell syns på elevhemmet. En orgie i lappar dominerar miljön i köket. Äggkoppar här, knivar där, saltet här. Och så vidare.
Skolan är Vingåkers tredje största arbetsplats, 170 anställda, varav ungefär två tredjedelar från Kommunals medlemsgrupper. Dammsdal är landets enda kombinerade skola och boende för barn och ungdomar med dia­-gnoser inom autism-spektrat.
Personaltätheten är enorm, som sig bör i mötet med barn och ungdomar med diagnoser som kräver tid och tålamod. I varje liten skolklass med fyra-fem elever finns förutom läraren minst en elevassistent. På vart och ett av de tio elevhemmen finns behandlingspersonal dygnet runt.

Några timmar tidigare har vi suttit under taklampor som faktiskt ser ut som stekta ägg och pratat om matcirklar och hur eleverna fått nyttigare mat. De cirklarna samt data och friskvård har de kört hittills, ledda av personal för personal.
Lokalen med ägglamporna var skolans fritidsgård i begynnelsen, nu går den under namnet Minilärcentrum. Där finns material, studierum för personal och datorer för den som behöver skriva eller koppla upp sig.

Tomas Ring räknar upp fördelarna med lärcirkel-modellen: Man vågar fråga sin arbetskamrat om man inte förstår, på ett annat sätt än om någon utifrån kommer och håller i en kurs. Man tar till vara personalens kompetens. Och det blir fruktansvärt mycket billigare.
Nackdelar? Det skulle vara att alla inte hinner gå.
Nästa ämne för en lärcirkel kan bli avtal och lagar, där finns efterfrågan. Då kan Tomas Ring bli kursledare med sin digra fackliga erfarenhet.
Kan vad som helst bli en cirkel? I princip ja, om någon kan leda den. Tango ville någon ha men hittills har ingen på skolan trätt fram som tangoexpert.
Fast det ska vara till nytta för arbetsgivaren och inte minst eleverna med, påpekar personalen. Å andra sidan – om vi mår bra så mår eleverna också bra, säger de i samma andetag.