Jag är nostalgiskt lagd, i Västerås demonstrerade en gammal man med parollen ”Olof Palme vi håller dina drömmar levande”.
Palme tillhör mina idoler.

Idag jobbar jag hemma, jag är fortfarande förkyld. Fick just syn på ett telegram där det stod att en älg är på drift på ett isflak.  
Stackars älg. Jag är blödig när det gäller djur.

Annars sitter jag och funderar över debattläget i landet.
Jag har upptäckt efter två år på debattsidan i Aftonbladet att Sverige är litet. Det är lite samma folk som debatterar, få nya grepp och få inlägg som verkligen rör om i grytan.
Våra bästa debattartiklar kommer från människor som berättar om sin vardag. De kan var allt från stora problem till fantastiska möjligheter. Utan tvekan är det dessa artiklar som också är mest lästa. Traditionella politiska artiklar har liten läsekrets kan jag upplysa om. Men det beror nog på att politiker mest skriver för sig själva eller för andra politiker.  
Det är ganska ointressant. Det är bättre att placera sådana inlägg i partitidningarna.

Lovisa har åkt till dagis. Hon älskar sitt dagis. Ett litet glesbygdsdagis med 11 barn.
Jag beundrar personalen. Varje måndag har de gymnastik med dessa små ungar. Alla får byta om och duscha efteråt. Personalen vet precis vad Lovisa gillar.
Det bästa är att dagiset ligger i en skola där det finns elever upp till sjätte klass. Det innebär att  de stora barnen tar hand om de små och blir som mentorer för dem.