Strejkåret 2003 minskade kommunalarnas lönegap* till verkstadsarbetarna med 200 kronor. Sedan dess har gapet åter vuxit med 280 kronor visar ny lönestatistik för 2006.

Dagens gap, 2 640 kronor i månaden, är i nivå med hur det var 2001.
Att komma ikapp industrins löner har länge varit en målsättning för Kommunal. Under 2000-talet har gapet först minskat och sedan ökat. Så i stort sett har inte mycket hänt på den fronten.

I enlighet med LO-samordningen, med jämställdhetspotter, kräver Kommunal i år 142 kronor mer än vad IF Metall gjorde. Vad som blir resultatet av löneförhandlingar vet vi inte idag.

Om kommunalarna under ett antal år framåt fick 142 kronor mer än metallarna skulle det ta över 18 år att komma i kapp.
En analys som gjorts på Kommunal visar att om LO:s modell, med pott, genomfördes full ut skulle gapet halveras fram till 2014.

Så mycket kostar det att minska gapet till industrin 

KA har tittat närmare vad det skulle kosta samhället (både kommuner, landsting och staten) att halvera gapet idag.
Kostnaderna för att höja en genomsnittlig kommunalares lön med med 1350 kronor mer än vad andra grupper får ut. (*)

Det här skulle hända:
Höjda löner kostar kommunala arbetsgivarna mer
i arbetsgivareavgifter men ger dem också högre
skatteinkomster. Det blir skatt även på löneökningen:

Löneökning ”extra” +1 350kr
Kostnad för högre arbetsgivareavgifter +550kr
Inkomst från kommunalskatten -450kr
Nettokostnad för kommunsektorn =1 450kr

   
   

Höjda löner ökar statens inkomster från
arbetsgivareavgifter och moms. Moms är skatten på
varor och tjänster vi handlar.

Arbetsgivareavgift +450kr
Moms +180kr
Nettoinkomst för staten =630kr

Kommunsektorn får alltså högre kostnader och staten högre inkomster. Tar vi hänsyn till det blir nettokostnaden för ”samhället” 820 kr/mån och anställd.

Sammantaget för alla kommunalare, som jobbar med verksamheter som betalas av kommuner och landsting, skulle den nettokostnaden för ”samhället” bli drygt 4 miljarder kronor.
Det är lika mycket som:
- 0.8 procent av alla kostnader för kommunernas och landstingens verksamhet.
- En kommunalskattehöjning med 30 ören
- 2,3 procent av statens ekonomiska bidrag till kommuner och landsting
- 1,8 procent av börsbolagens utdelningar till aktieägarna.

(*) Höjningar på samma nivå som andra grupper kostar inte de kommunala arbetsgivarna något extra. Skatteinkomster ökar i samma takt som lönekostnaderna.