Det finns flera anledningar till olyckorna. Utryckningsfordonen kör snabbt, hastigheten kan uppgå till 170 km/h, och är därmed ovanligt utsatta för trafikens faror.

För en ambulansolycka kan följderna bli extra allvarliga: inte bara risker för sjukvårdaren, har bilen inte kommit fram till olycksplatsen riskerar hela räddningsaktionen att försenas.
De flesta blåljusolyckor sker i vägkorsningar. Det kan bero på ouppmärksamhet från medpassagerarna och också ovana vid de höga hastigheterna.

På senare år har också rent hot och våld blivit vanligare, exempelvis stenkastning mot ambulanser.
Med bättre utbildning och bättre registrering skulle antalet olyckor med utryckningsfordon kunna minskas. Det är en slutsats i boken ”Säker utryckning” av trafikforskaren och journalisten Jörgen Lundälv.
Han har där sammanställt alla olyckor där ambulans, brandbil eller polisbil har varit inblandade.

Sammanställningen berör inte bara Sverige utan också Danmark, Norge och Finland. Mellan åren 1991 och 2005 har 45 personer omkommit i de nordiska länderna i olyckor där utryckningsfordon varit inblandade.
För att lära sig av olyckorna betonar han att en bättre registrering och skaderapportering måste till. Den kan sedan användas i undervisande syfte.

Det är också viktigt att de bilbälten som finns i ambulansen används av alla, inte bara föraren utan också patient och anhörig. Jörgen Lundälv ställer sig också frågande till att patienten alltid har transporterats med huvudet längst fram. Något som enligt honom ökar skaderisken vid en eventuell olycka.

Risksituationer

1. vägkorsningar.
2. höghastighetskörning, som kan innebära livsfara.
3. hörsel- och synskadade uppfattar inte varningsljus och sirener.
4. patienten kan agera oväntat och själv orsaka en olycka.