En av frågorna de bett mig ta upp är krocken mellan olika rättigheter, mellan rätten till jämställdhet och religionsfrihet, mellan rätten att leva efter sina egna traditioner och de regelverk och grundläggande värderingar som finns i samhället i övrigt.

Det är en svår och känslig fråga eftersom den berör människors mest privata förhållanden. Det finns inte heller några givna svar. Däremot är jag övertygad om att den här motsättningen bäst kan överbryggas genom delaktighet, genom det vi egentligen menar med begreppet integration. Det vill säga att alla människor blir delaktiga i det samhälle där de lever och i de beslut som påverkar dem.
Det är en helt avgörande fråga.

En del av invånarna i Rosengård kommer från extremt patriarkala kulturer och allt hedersrelaterat förtryck måste naturligtvis bekämpas. Men vi måste också akta oss för förenklade bilder och en uppdelning i ”vi och dom”. Det finns en tendens att alla konflikter i invandrarfamiljer ses som uttryck för en hederskultur, trots att det ofta kanske är fråga om ganska typiska konflikter mellan barn och föräldrar.

Det är samma patriarkala strukturer som går igen i resten av det svenska vardagslivet, även om de inte är lika starkt uttalade.
Det är till exempel ingen skillnad i sak mellan så kallat hedersrelaterat våld och mäns våld mot kvinnor i övrigt, det handlar hela tiden om män som utövar makt över kvinnor.

Jämställdheten måste alltid hävdas starkt, i Rosengård såväl som i resten av Sverige.