Men det finns ett problem. Mål av tjejer räknas som två mål. En illa tänkt tanke som vittnar om hur svårt det många gånger är att praktisera jämställdhet i praktiken.
Regeln utgår från att tjejer inte är lika bra som killar och att killar inte skulle ge tjejer utrymme att göra mål om det inte gav en extra bonus. I flera av matcherna förra säsongen blev jag uppsnurrad av mycket skickliga fotbollsspelare, av båda könen.

Ämnet är aktuellt för min del. Jag var i Örnsköldsvik den 20 mars och deltog i en konferens anordnad av bland andra Ångermanlands Ishockeyförbund på temat ”Är svensk idrott all fair?” 
Syftet var att diskutera etik och moral inom den svenska idrottsrörelsen, bland annat jämställdhet, eller snarare bristen på jämställdhet. Med tre miljoner utövare och 600 000 verksamma ledare är idrotten vår överlägset största folkrörelse.

Kraften i idrottens normbildning kan inte underskattas. Idrottsrörelsen ansvar för att värna och fördjupa de demokratiska värdena är därför särskilt stort.
Dessvärre reproducerar idrotten i stor utsträckning stereotypa förställningar om kvinnligt och manligt, underblåser en machokultur och diskriminerar flickor och kvinnor.
Initiativet till konferensen den 20 mars är lovvärt. Det är bra att det finns en vilja att arbeta med jämställdhetsfrågorna.
Oj, oj, oj vad det finns mycket att göra, är min slutsats efter konferensens slut.

På JämO kämpar vi på som vanligt med granskning av lönekartläggningar, jämställdhetsplaner och annan kärnverksamhet. Vid sidan om ska vi nog hinna med att både spela fotboll och göra en framställning om att särregeln för mål gjorda av tjejer avskaffas.