Birgitta TheanderMånga är vi som plöjt oss igenom kullagullors, sprakfålars och sjuksköterskeelevers öden och äventyr under flickåren. De flesta lägger böckerna på hyllan när tonårstiden är passé.
Birgitta Theander hör till den grupp som aldrig stoppat undan flickböckerna. Hon hade varit etablerad fiollärare i tio år när hon bestämde sig för att upprätta flickboken. Hon skulle skriva en doktorsavhandling om genren.
Då hade Birgitta inte läst en enda poäng litteraturvetenskap. Men hon var arg. Upprörd över bilden som skapats av flickboken som en värld  där idyllen alltid härskade och konflikter var något som undveks.

Idag ligger avhandlingen klar. Efter att ha läst alla flickböcker som kom ut på svenska mellan 1945 och 1965 – drygt 1 000 titlar – har hon på fötterna för att tycka till.
Schablonbilden att flickböckerna mest handlar om kärlek krossar hon direkt.
– Visst finns kärleken med, men den är inte alltid huvudsaken och finns inte med i samma utsträckning som man tidigare trott. Mitt syfte är att lyfta fram det man inte sett innan.
Det som många har blundat för är att det trots den optimistiska grundtonen också tas upp mer allvarliga problem:
– Många av de ämnen som ansetts vara tabubelagda före  ungdomsbokens inträde på 1960-70- talet, hanterades också i  flickböckerna. Där finns kritiska skildringar av mödrar,  ungdomskriminalitet, självmordstankar, fattigdom, sjukdom, oäkta
barn och skilsmässor.

Den stora skillnaden är att problemen i flickböckerna alltid får en lösning. Birgitta menar att den stora poängen med flickboksgenren
är just att flickorna löser problemen. Att det ger en bild av flickorna som starka och kompetenta.
Arbete är också en viktig ingrediens i böckerna. Några har yrket som huvudtema, vilket var ovanligt i den samtida litteraturen för vuxna.

Och även om kärleken oftast finns med – mer eller mindre uttalat – är det inte en trygg famn och ett hem att pyssla i som flickorna drömmer om.
– I flickboken härskar och lever drömmen om ”kamratäktenskapet”. De flesta tänker hela tiden att de ska ha ett yrke, och av det fåtal som gifter sig är det många som fortsätter jobba även efter att de fått barn.
Någon favoritflickbok har inte Birgitta Theander. Det går inte att ha, det är det som är det fina med genren, böckerna är så olika och kan handla om så vitt skilda ämnen, menar hon. Att säga något annat är att förminska dem.

ID: Birgitta Theander

Ålder: 54 år. Bor: Malmö. Yrke: litteraturforskare Lunds Universitet. Aktuell: med avhandlingen ”Älskad och förnekad. Flickboken i Sverige 1945-65” (Makadam förlag).