När kommunpolitikerna tog beslutet var villkoret att det inte skulle få kosta kommunkassan något. Tvärtom, man skar ner på personal. Hur man skulle kunna betala heltidslöner till fler överläts till chefer och anställda ute i verksamheterna att fixa. Alla jag talar med är positiva till beslutet om heltid, men konsekvenserna har inte enbart varit positiva.
–Minustiden har varit ett dilemma, säger undersköterskan Mona Sonefors på äldreboendet Gutenberg.

Jakt på minustid
SCHEMAPYSSEL. – Det är lediga dagar som ryker, säger Iréne Carlsson (till höger). Schemaläggning och jakten på timmar till heltidslönen står i centrum för många i Bollnäs. Arbetskamraten Britt Inger Holm tycker att hennes möjligheter att välja arbetstid har ökat. FOTO: MALOU SKOGLUND
Hon visar schemat på väggen och blanketterna på bordet. Där den som vill vara ledig och den som vill hoppa in skriver upp sig.
En del av tiden är schemalagd i början på arbetsperioden. Resten, minustiden, ”vikarieras ihop” när andra är borta: sjukdom, vab, semester och så vidare.
Det är eftermiddag och därmed ganska lugnt. På morgonen och kvällen är behovet av huvuden, händer och fötter här betydligt större.
–När jag började här var vi många fler som skulle få det att fungera, mest deltidare. Flera jobbade bara 50 procent.
–Det blev väldigt maffigt med mycket delade turer. Z-turen gick från klockan sju på morgonen till åtta på kvällen, med en och en halvtimmes rast. Den har vi nu fått bort, säger Mona Sonefors.
På grund av nya arbetstidslagen fick de i år lite extra tid. Tidigare hade varje heltidare haft 30 timmar minus att arbeta ihop per 10-veckorsperiod. Nu är det 22 timmar. Mona Sonefors ligger oftast på plus, men för arbetskamrater har det varit problem:
–Många har farit mycket illa, det måste jag säga! Det kan vara jättesvårt för ensamstående mammor att gå ut och jobba när man ringer på morgonen. De får högst ligga på 40 timmar minus vid periodens slut, sedan blir det löneavdrag.

Bakom heltidsbeslutet fanns tanken att kostnaderna skulle betalas genom minskat behov av timavlönade vikarier.
–Analysen var tämligen enkel matematik, berättar Tommy Stokka.
Som tidigare chef på äldreboende och nu controller på socialförvaltningen har han följt utvecklingen. Sett hur matematikens värld har mött äldreomsorgens verklighet. I den finns anställda, varierande omsorgsbehov under dygnet och arbetstidslagar.
Där många redan jobbade heltid blev problemen små, och tvärtom.

När jag besöker städare, bespisningspersonal och hemtjänstpersonal möter jag många som inte har rätten till heltid: vikarierna.
–Vi skulle inte ha några timvikarier, men det går inte att klara sig utan dem, berättar Iréne Carlsson, arbetsplatsombud i hemtjänsten.
–Det var jättepositivt att alla som ville fick heltid. Samtidigt skulle alla vikarier väck. Det blev jättejobbigt. En del orkade inte och gick sedan ner i tid. Oklart om det beror på större arbetsbelastning eller jakten på minus.
–Det är en sådan psykisk press att behöva skriva upp sig på alla lediga dagar för att få ihop timmarna. 25 minustimmar på 10 veckor kanske inte är så mycket om man kunde ta 2-3 timmar per vecka. Men det går inte. Det är lediga dagar som ryker.
Alla vantrivs inte med det nya.
–Plus- och minustid är suveränt, säger Britt-Inger Holm, också hemtjänstpersonal.
Hon tycker att det nu är lättare att ta ledigt när hon behöver det.
–Men jag har ju inte heller små barn. Har man det kan det vara ett stressmoment.
I verksamheterna har man nya scheman, vikariepooler och lite kombinationstjänster för att få det att gå ihop. Men beroendet av vikarier kvarstår:
–Antal timvikarier ökar. Det är nog för att fylla upp behoven som finns av händer och huvuden, säger Tommy Stokka.

Att det finns timmar att jaga för dem som får minustid beror i hög grad på hög sjukfrånvaro. Av hälsoskäl jobbar städare Lola Sanna nu en del av dagen på Torsbergsgymnasiet.
–Äldre tanter gick i pension så jag hade tur och fick heltid på ett och samma ställe. Jätteskönt, men det sorgliga är att nu är jag sjuk.
Hon har tidigare erfarenhet från att jobba i städpool.
–Härs och tvärs i kommunen det är väl det som har förstört en. Städjobb är ju vansinnigt tungt.

Hon sköter ”pappersjobbet”, ser till att städ fungerar på hela skolan. När hon började 1987 var heltidarna lätt räknade. Nu har många här en heltid i botten, men flera har också sjukersättning.
–Ekonomiskt behöver många ha heltid, men man orkar inte när man kommer upp i ålder.
Idag är de 10 stycken, 3-4 färre än före 2002.
–Ju färre tjänster, desto besvärligare blir det, säger hon om städplaneringen.
Smörjmedlet för heltidsrätten verkar vara sjukskrivningar, vikarier och att äldre väljer fortsatt deltid. Om alla skulle vilja jobba heltid, skulle det fungera då?
–Nej, då skulle det inte finnas pengar, då blev vi utskickade till andra ställen.

Lillemor Axelsson
FICK FÖRSTÄRKNING. Rätt till heltid är ingen gratislunch för kommunen om personalen inte ska få ta smällen. Husmor Lillemor Axelsson
har äntligen fått den efterlängtade personalförstärkningen.
FOTO: MALOU SKOGLUND

I skolmatsalen bredvid är det lugnet före stormen: klockan elva då köande elever ska strömma in till färdigupplagd mat. Personalen har en kort paus och i soffan finns både vikarier och fast anställda.
De senaste åren har varit besvärliga. Det blev färre händer under lunchtid när de behövs som bäst.
–Vi har haft det jobbigt under de här åren tycker vi. Nu till slut har vi fått extra hjälp, en heltid till, och nu känns det mycket bättre, säger husmor Lillemor Axelsson.
Alla jobbar inte heltid. Två jobbar fyra timmar under lunchtid. Här behöver ingen fast anställd jaga timmar på annat håll. Men det förekommer på andra skolor. Där finns också kombinationstjänster städ/skolmåltid.

När de som går i pension ersätts med yngre vill fler ha heltid.
–Så det där att det ska rymmas inom budget tror jag blir tufft i längden, säger controller Tommy Stokka.
–Försöken att med olika arbetsscheman lösa det tar mycket tid och upplevs av många som ett stressmoment. Han berättar om när en chef intervjuade semestervikarier:
–De hade alla samma reflexion: Personalen talade i stort sett bara om schemat.

Heltid i Bollnäs

- För snart fem år sedan fick fast anställda i Bollnäs rätt till heltid.
- 446 personer önskade högre sysselsättningsgrad. Det motsvarade 115 heltider mer.
- 131 av de intresserade gick aldrig upp i tid. Arbetsbelastning och stress var några orsaker.
- I de sociala verksamheterna jobbar man nu i genomsnitt trekvarts timme mer per vecka – 0,948 procents genomsnittlig sysselsättningsgrad. Fast anställda har minskat från 944 årsarbetare till 913.