– Det låter som de inte tänkt på vad det blir för konsekvenser för
oss som jobbar halvtid. Det känns som en miss när ett fåtal sjukdagar ska få så stor inverkan. Det här drabbar oss inom barnomsorgen och dem i vården hårt, vi blir ju smittade hela tiden, säger Vivi-Ann Richardsson.
Vivi-Ann Richardsson har en tjänst på 20 timmar i veckan som barnskötare på fritidshemmet Fyren i Varberg. Därutöver har hon pension.

Med det nya arbetsvillkoret som säger att man måste
arbeta minst 80 timmar per månad för att berättigas
a-kasseersättning har inte Vivi- Ann många sjukdagar att spela med om hon senare skulle bli arbetslös. Hennes halvtid på 20 timmar ger just 80 timmar på en månad. Är hon sjuk en dag ryker arbetsvillkoret
för den månaden. Många har fått uppfattningen att hon då inte skulle få rätt till akassa om hon blev arbetslös.
Men riktigt så illa är det inte. Om Vivi-Ann Richardsson skulle bli arbetslös tittar man på den senaste 12-månadersperioden.
Det räcker att hon uppfyller arbetsvillkoret i minst sex av de månaderna för att hon ska uppfylla villkoret. Men med någon sjukdag varje månad i sju (eller fler) av årets månader skulle hon däremot inte berättigas till a-kassa.

Det finns också ett alternativt sätt att tillgodogöra sig arbetsvillkoret.
Det är att arbeta sammanlagt minst 480 timmar under en period av sex månader, och då minst 50 timmar varje månad.
– Jag tror absolut att det är deras avsikt att stänga den här gruppen utanför a-kassan. Det är ett sätt för dem att spara pengar, att få folk att ta vilket jobb som helst till vilken lön som helst. De säger att de vill införa en obligatorisk a-kassa för alla, samtidigt som de sparkar ut
många som jobbar för få timmar. Det går inte ihop, säger Vivi-Ann Richardsson.

Alla sjukdagar man har medan man arbetar påverkar alltså den senare akasseersättningen om man blir arbetslös. Eftersom det är den faktiska arbetstiden som räknas. Och har man varit sjuk betyder det färre arbetade timmar vilket påverkar a-kassan. Både villkoret för att överhuvudtaget komma ifråga för a-kassa, och ersättningen påverkas.
Gertrud Hedenström-Eriksson på A-kassornas samorganisation:
– De största effekterna är nog vad man faktiskt får ut av försäkringen om man har varit sjuk. Man smetar ut all arbetad tid och alla inkomster över 12 månader och det kan slå hårt om man har varit sjuk.
Ett ytterligare problem med arbetsvillkoret är att många   heltidstjänster inte är på 40 timmar per vecka. Vilket gör att en  halvtidstjänst inte kommer upp i 20 timmar per vecka, och med andra ord inte uppfyller 80 arbetade timmar på en månad.
Oavsett sjukdom eller ej. Den I oktober 2006 hade 99 918 personer
förtidspension på 50 procent.

Förändringar i a-kassan från den 5 mars

Den 5 mars börjar nedtrappningen av a-kassans ersättningsnivåer
att gälla.
Dag 1-199 av arbetslösheten är ersättningen 80 procent av den tidigare inkomsten.
Efter 200 dagars arbetslöshet sänks ersättningsnivån till 70procent.
Efter 300 dagar tar arbetslöshetsförsäkringen slut (450 dagar om man har barn under 18 år). Därefter hamnar man i en ”jobb- och utvecklingsgaranti” som ger 65 procents ersättning.
Garantin införs den1 juli 2007. Fram till dess gäller aktivitetsgaranti ersättning med 65 procent.
Den högsta dagpenningen sänktes redan 1 januari till 680 kronor (från 730 kronor) under hela ersättningsperioden.

 

Arbetsvillkoret i de nya a-kassereglerna

Arbetsvillkoret betyder att man måste arbeta minst 80 timmar/månad i minst sex månader under en tolvmånadersperiod.
Eller minst 480 timmar under en period av sex månader, och då minst 50 timmar varje månad.
För en helt sjukskriven en hel månad kan tolvmånadersperioden förlängas med en månad.
Det är den faktiskt arbetade tiden som räknas. Inte vilken anställningsgrad tjänsten har.
Sjukfrånvaro dras alltså ifrån den arbetade tiden.
Det finns en övergångsregel för arbetsvillkoret som säger att det under de arbetade månaderna under 2006 räcker med 70 timmars arbete per månad för att villkoret ska räknas som uppfyllt.