För få utbildade — hot mot vården
Bara fyra av tio som arbetar inom äldreomsorgen i storstäderna har grundläggande utbildning, visar Socialstyrelsen i sin lägesrapport 2006.
På Riddarsporrens äldreboende i Stockholm, är läget bättre, säger enhetschefen Marja-Leena Gestranius. Bara två eller tre av de 40 fast anställda saknar vårdutbildning. Men bland vikarier och timanställda finns de som inte har rätt utbildning.
– Jag gick en biträdesutbildning på 80-talet, som landstingsanställd. Sen kom Kunskapslyftet, och då fick jag chansen till undersköterskeutbildning, berättar Maj-Britt Wallin, som är gruppledare nu.
Barbro Lundgren, Maj-Britt Wallin och Gloria Henriquez trivs själva, men vill inte rekommendera ett jobb i vården till sina barn.
Gloria Henriquez fick sin undersköterskeutbildning när hon jobbade på Stureby sjukhem 1994.
– Men utbildning är färskvara, man behöver lära sig mer hela tiden, säger hon.
Rapporten från Socialstyrelsen visar att Kunskapslyftet och andra insatser bara har lyckats bibehålla andelen utbildade vårdbiträden och undersköterskor inom äldreomsorgen, inte öka den, mellan 2001 och 2005. Högst andel utbildade finns bland dem som arbetar på särskilda boenden, lägst inom hemtjänst och i storstäderna. Den låga andelen utbildade är ett hot mot kvalitetsutvecklingen inom vården och omsorgen, skriver Socialstyrelsen.
Barbro Lundgren är vårdbiträde, och säger att hon inte vill att dottern ska jobba i vården, med de låga lönerna. Dessutom är det inte stor idé ekonomiskt, att fort- och vidareutbilda sig.
– De lönepåslag man får om man fortbildar sig är rena skämtet. Ändå går vi kurser, lär oss med om demens och annat.
Hon får stöd av Socialstyrelsen, som i rapporten skriver att ”Genomsnittsinkomsten är relativt låg och lönen är i begränsad utsträckning knuten till kompetens. Det innebär att stimulansen för den enskilde att uppnå grundläggande yrkeskompetens är svag.”
Nu har också regeringen stoppat statsbidrag till utbildningsvikariat, som har varit en väg till utbildning för många inom vården.
Socialstyrelsen vill ha en hållbar och långsiktig vårdutbildning, och att all personal ska ha en definierad lägsta yrkeskompetens. De utbildningar som idag finns i gymnasiet, på komvux och olika påbyggnadsutbildningar bör ses över, liksom yrkeskompetens och yrkesbenämningar. Man måste också ta hänsyn till att många utbildar sig i vuxen ålder och är försörjare.
Andra fakta från lägesrapporten:
- I genomsnitt arbetar tillsvidareanställda vårdbiträden och undersköterskor 84 procent av heltid, en ökning med sex procent sen 1995.
- Av de månadsanställda undersköterskorna och vårdbiträdena arbetar bara 45 procent heltid.
- Sammanlagt 230 000 arbetade inom vård och omsorg om äldre 2005. 163 100 var månadsanställda i kommunerna, 42 000 timanställda och 25 300 anställda hos privata entreprenörer.
