Nystartsjobben som infördes 1 januari för att få in långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden har på tre veckor gett strax över 600 anställningar. Jobben innebär att arbetsgivaren slipper betala arbetsgivaravgift för samma tid som den anställde tidigare varit arbetslös.
De flesta av jobben har gått till yngre män, 28 procent till utrikes födda.
– Vi tycker att det har börjat ganska bra. En stor förklaring till att det är en majoritet män som fått nystartsjobben är att de bara riktar sig till privata företag och inte till offentlig sektor. Positivt är att många som fått jobben har varit utrikes födda, säger Bo Bylund, chef på ams.
Kommer det i längden att leda till ökad arbetslöshet för kvinnor i takt med att plusjobben i offentlig sektor fasas ut?
– Det är för tidigt att säga. Olika åtgärder får olika genomslagskraft på könen eftersom strukturen på arbetsmarknaden ser ut som den gör. Sannolikt blir det fler män än kvinnor som får ett nystartsjobb. Men fortfarande är kvinnors arbetslöshet lägre än männens, säger Bo Bylund.

En annan satsning som regeringen genomför är jobb – och utvecklingsgarantin, som införs för långtidsarbetslösa 1 juli. Det är fortfarande oklart vad den ska innehålla – och det oroar ams:
– Det är naturligtvis ett orosmoln. Att det kan bli kort om tid gör att den kanske inte kan hanteras tillräckligt bra från början, säger Bo Bylund.
Ams räknar med att runt 70 000 personer kommer att behöva garantin. Det är dubbelt så många som idag ingår i aktivitetsgarantin, som slopas 30 juni.

Eftersom garantin blir så omfattande menar ams att man så snart som möjligt måste få indikationer från regeringen om vad den ska innehålla för att det ska kunna bli någon kvalitet i den.
Vad önskar ams att garantin ska innehålla?
– Det måste finnas resurser så att innehållet kan anpassas individuellt för att det ska leda ut till arbete. Det bör vara insatser på utbildning, motivation, att söka arbete och på praktik, säger Bo Bylund.
Den öppna arbetslösheten sjönk under 2006 för alla grupper, och sysselsättningen har ökat inom de flesta branscher. Inom vård och omsorg har uppgången dock varit svag.

En stor skillnad på arbetsmarknaden i år jämfört med förra året är att antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program kommer att minskas kraftigt. I snitt under 2006 fanns nästan 140 000 i program, under 2007 ska snittet ligga på 90 000 personer för att 2008 gå ner till 65 000 personer. ”Ett problem” och ”en kraftig inbromsning”, enligt Bo Bylund som ser tuffa prioriteringar framför sig.

Arbetsmarknadsåret 2006

•    I genomsnitt var 211 000 personer arbetslösa under 2006 – det utgör 4,6 procent av arbetskraften. (5,3 procent 2005).
•    Antalet arbetslösa och i program var i snitt 349 000 personer – det utgör 7,6 procent av arbetskraften (8,0 procent 2005). Några grupper har ökat under året, däribland äldre över 55 år, utrikes födda samt funktionshindrade.
•    716 000 arbetssökande fick ett arbete, strax över 100 000 av dem kom från ett arbetsmarknadspolitiskt program.
•    Långtidsinskrivna minskade till den lägsta nivån sedan mätningarna startade 1996 – i snitt 38 000 personer. Bland annat på grund av plusjobben.
•    De deltidsarbetslösa, som främst är kvinnor, har minskat samtidigt som timanställningarna har ökat.
•    Antalet varsel om uppsägning minskade i alla branscher och uppgick till 37 000 (53 000 under 2005).