”Låga löner smittar av sig”
Arbetsgivarföreträdare vill att lägstalönerna ska vara ännu lägre. LO-ekonomerna säger precis tvärtom. Dessutom är låg lön inte bara ett ungdomsfenomen, enligt LO.
- Sänkta minimilöner leder till en lönesmitta, som påverkar även dem som tjänar mer än minimilönerna, säger LO:s chefsekonom Dan Andersson.
På tisdagen gick två tunga parter på arbetsmarknaden ut med varsin rapport med helt motsatta budskap. LO-ekonomerna presenterade en studie om hur låga löner ”smittar” av sig på andra löntagare. Samtidigt gick tjänsteföretagens arbetsgivarorganisation Almega ut och propagerade för större lönespridning som ett sätt att trygga jobben. Höjda ingångslöner skapar större utanförskap, hävdar Almegas vd Jonas Milton.
– Trösklarna för dem som står utanför arbetsmarknaden blir för höga. De får inga jobb alls i stället. Jag skulle vilja ha lägre ingångslöner och en större lönespridning, säger han.
Almega har låtit ett konsultföretag analysera lönesättningen i 714 företag och sambandet med lönsamheten. De kom fram till att stor lönespridning ger bättre lönsamhet som i sin tur tryggar jobben.
LO-ekonomerna ger visserligen Almega rätt i att nivåerna på de lägsta lönerna påverkar sysselsättningen, men påpekar att priset för att genom sänkta lägstalöner öka sysselsättningen är orimligt högt med fattigdom som går i arv och sämre löneutveckling även för dem som tjänar över lägstalönerna.
Dessutom vill LO spräcka myten om att det bara är ett tillfälligt ungdomsfenomen att jobba för en låg lön. Ekonomerna har tagit fram åldersstrukturen i tre olika låglöneyrken. För kassörer-biljettförsäljare är genomsnittsåldern 32 år och andelen i åldern 55-64 år är 10 procent. För hovmästare-servitörer-bartendrar är det ungefär likadant. För vårdbiträden-personliga assistenter-undersköterskor är genomsnittsåldern 42 år och andelen i den högsta ålderskategorin 19 procent.
– En sorts vinnare på lägre löner är den unga person som vill tränga sig in på arbetsmarknaden. Men efter fem år upptäcker han eller hon kanske att lönen fortfarande är låg och det blir svårt att till exempel bilda familj, säger Dan Andersson.
Sambandet mellan sysselsättning och lägstalöner är inte lika starkt i den kommunala sektorn som i många andra yrken, hävdar LO-ekonomerna.
I ett internationellt perspektiv har Sverige relativt höga minimilöner. Och det går att skapa en hög sysselsättningsgrad ändå, säger LO-ekonomerna.
– Danmark med relativt höga minimilöner har till exempel lyckats betydligt bättre än USA att sysselsätta folk med låg utbildning, säger Dan Andersson.
Läs mer:
Om LO:s rapport
Om Almegas rapport:
