Män tar ut mer föräldraledighet sedan de så kallade pappamånaderna infördes. Men Rickard Erikssons forskning visar att papporna främst stannar hemma under sommaren, julen och när barnen har skollov. Ofta när barnen är äldre än två år.

En förhoppning när pappamånaderna infördes var att pappan i högre utsträckning skulle stanna hemma när barnen är små – för att arbetsmarknaden på det viset skulle bli mer jämställd. Men så har det alltså inte blivit.

En anledning är att föräldrar i Sverige har åtta år på sig att använda sina föräldradagar.

– För att påverka jämställdheten på arbetsmarknaden är det den tidiga ledigheten man vill förändra. Att sänka åttaårsgränsen vore absolut det bästa att göra om man vill se den förändringen. I alla fall för de reserverade månaderna, säger Rickard Eriksson, som är doktor i nationalekonomi.

En annan förhoppning var att pappamånaderna på sikt skulle leda till att männen tog ett större ansvar än tidigare för hem och barn. Men att männen tar ut fler föräldradagar har inte gjort dem mer benägna att stanna hemma från jobbet när barnen senare blir sjuka. Pappornas uttag av VAB-dagar har inte ökat sedan pappamånaderna infördes.

Innan den första reserverade månaden infördes 1995 tog över hälften av papporna inte ut någon dag alls. Men efter att den införts tog många pappor ut mellan 20-40 dagar, även om 18 procent av dem fortfarande inte tog ut någon föräldraledighet. Sammanlagt ökade männens uttag av föräldraledigheten med 15 dagar.

Införandet av den andra reserverade månaden 2002 har inte haft samma effekt.