I en färsk rapport konstateras att fritidshemspersonalen helt enkelt inte hinner med att planera för någon särskild pedagogisk verksamhet då grupperna är för stora, konkreta målsättningar saknas och det brister vad gäller uppföljning och utvärdering.

Det är alltså en lätt dyster bild som målas upp av en verksamhet som kan ses som en viktig förlängning av tiden i skolan. Detta är en bild som till viss del bekräftas av barnskötaren Monica Svensson vid 71:ans fritidshem i Stockholm.

– Det jobbiga är att försöka vara överallt samtidigt. Förut hade vi oftare frukt- eller lässtund och det fanns dessutom tid till att baka eller tvätta och sköta annat praktiskt som måste göras. Nu går mycket tid åt till att vara rastvakt i skolan.

Men Monica Svensson är luttrad vid det här laget. Skolverkets rapport tar hon med ro. Det dagliga arbetet måste ju skötas i vilket fall som helst.

– Det känns som om det alltid har varit likadant. Det är ju inte direkt någon ny debatt det här kring för stora grupper, det poppar ju upp ibland. Man liksom bara finner sig.

Lars Ullén, undervisningsråd på Skolverket menar att personaltätheten och gruppernas storlek är de viktigaste enskilda faktorerna för att fritidshemmen ska fungera bra.

-,Eftersom fritidspedagogerna ofta deltar i skolverksamheten omöjliggörs mycket av planeringen av den pedagogiska verksamheten. Efter skoldagens slut är personalen tröttkörd och den mesta av tiden går åt till att hålla ordning på barnen och se till att alla är där.

Mellan åren 1990 och 1998 nästan halverades personaltätheten för att sedan stabiliseras något. I dag är är antalet barn 18,6 per årsarbetare, vilket innebär en heltidsanställd.

Variationen är stor vad gäller kvaliteten på fritidshemmen. I Umeå kommun har man satsat på nätverksmodeller för att bibehålla en professionell nivå på fritidsverksamheten.

Lena Enmark, utvecklingsledare vid För- och grundskoleförvaltningen i Umeå är nöjd med utvecklingen.

– Vi drog igång med ett projekt 2003 som syftade till samverkan mellan skolpersonal och fritidsverksamhet. Det projektet är i dag avslutat, men det har mynnat ut i en ständigt på gående dialog mellan fritidshemmen som har varit fruktbar för verksamheten.

Fakta: Under 2005 fanns det 30,6 barn i genomsnitt på varje fritidsavdelning.
327 000 barn i åldrarna 6-12 år var inskrivna i skolbarnomsorgen, som innefattar fritidshem och familjedaghem.