Vid fredagens riksdagsdebatt backade regeringen om hur beräkningen av a-kasseersättningen ska göras när man går in i och ut ur arbetslöshet. Det besked som Sven Otto Littorin gav var att ersättningen inte ska sänkas av att man tar ett tillfälligt jobb.

– Man ska inte missgynnas ekonomiskt av att arbeta, sa Sven Otto Littorin (m).

Vad det betyder i praktiken var svårare för någon på departementet att klargöra.

Statssekreterare Eva Uddén Sonnegård förklarade dock att fram till 1 juli 2007 ska ingen som har en tillfällig anställning som är kortare än 12 månader behöva få lägre ersättning från a-kassan än vad den hade innan det tillfälliga jobbet.

Den högsta dagpenningen sänks som planerat från 730 till 680 kronor från 1 januari. Även beslutade procentsatser och ersättsningsdagar ligger fast. Men under en övergångstid släpper regeringen den del som kritiserats mest: Att a-kassan dessutom skulle sänkas ytterligare om man går från arbetslöshet till ett sämre betalt jobb och sedan blir arbetslös igen. Det blir alltså möjligt att gå tillbaka till den gamla beräkningen av den ersättningsgrundande inkomsten om den är högre.

– Det här är temporärt fram till 1 juli 2007 sedan får vi se i vår stora arbetsmarknadspolitiska proposition som kommer i mars hur det blir därefter. Men det här handlar om att skapa incitament för att ta korta jobb utan att man ska förlora på det.

Gäller samma sak om jag går från arbetslöshet till ett deltidsarbete och sedan blir arbetslös igen efter sju månader?

– Ja, då behåller du den gamla ersättningen om den är högre, säger Eva Uddén Sonnegård.

Gränsen för att ha möjlighet att behålla den gamla beräkningen av ersättning går vid tolv månader.

Under riksdagsdebatten förtydligade Sven Otto Littorin också vad som gäller arbetslösa med försörjningsansvar. Alla föräldrar med barn under 18 år får behålla a-kassan i 450 dagar. Oavsett vem som står som vårdnadshavare eller var barnen är skrivna.

Under debatten i riksdagen kritiserades förändringen av a-kassan hårt av socialdemokraterna och vänsterpartiet.
Socialdemokraternas Sven-Erik Österberg tyckte att ”förslaget borde kastas i papperskorgen”:

– De som drabbas hårdast och de som får de största konsekvenserna av det här förslaget är kvinnorna. Det här är en gigantisk överföring av resurser från de svaga i samhället till de välbeställda.

Josefin Brink från vänsterpartiet menade att det mest direkta och akuta problemet med regeringens a-kasseförslag är att fler kommer att hamna i ett utanförskap:

– Fler barn kommer att växa upp i fattigdom för att deras föräldrar inte har något arbete. Det är ett djupt ojämlikt förslag. Den som tjänar minst och sitter minst säkert på jobbet får ta den största smällen. Valet kommer att stå mellan att steka gröt i sitt eget hem eller att steka sparvar i andras.

Miljöpartiet tog i sin kritik främst fasta på att förslaget drabbar kvinnor och studenter hårt.

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin fortsatte dock att försvara regeringens förslag samtidigt som han kritiserade den tidigare förda arbetsmarknadspolitiken, som han menade var ”prövad och visad misslyckad”.

– Vi vill inte jävlas med folk. Men vi är övertygade om att det här är en pusselbit som behövs i vårt totala jobbprogram. Utanförskapet på den svenska arbetsmarknaden är den mest övergripande uppgiften för den nya regeringen att lösa. Det sägs att vi genomför ett systemskifte. Så är det naturligtvis inte. Det stod socialdemokraterna för den dag de gav upp arbetslinjen, sa Sven Otto Littorin under debatten.

På torsdag 16 november lämnar regeringen sin färdiga proposition om a-kassan till riksdagen.