Se hela listan:

Från högst till lägst

Kommuner i bokstavsordning

Redan i vår blev det centrala löneavtalet klart. Men först i höst betalades de nya lönerna ut till
många. Däremellan har facket i kommunen förhandlat med arbetsgivaren. Dessutom fördelas lönehöjningarna individuellt på många håll.

Det centrala löneavtalet för i år säger att kommunerna ska höja månadslönerna med lägst 500
kronor (heltid). Det handlar då om den lägsta genomsnittliga höjningen. En anställd kan ges mer
och en annan mindre. Speciellt där man har individuella löner.

Kommunal krävde och fick igenom att det skulle stå ”lägst” framför 500 kronor i det centrala löneavtalet. Målsättningen och förhoppningarna var att man ute i kommunerna genom lokala förhandlingar skulle få ut mer pengar.

Vi har granskat hur det gick i år. Undersökningen bygger på uppgifter från 231 kommuner där över 80 procent av de kommunanställda kommunalarna jobbar. Klicka på länkarna så kan du se hela listan över hur det gått i kommun för kommun. I genomsnitt har kommunalarna fått 65-70 kronor mer i månaden utöver centrala avtalets lägsta nivå på 500 kronor.

Men bakom det genomsnittet döljer sig skilda världar. I närmare 40 procent av kommunerna
har arbetsgivarna släppt till högst en tia i lokala lönepåslag — oftast inget alls. Det vill säga kalla handen till lokala lönehöjningar.

I hälften av kommunerna har de lokala lönepåslagen varit mellan 0-20 kronor. Ofta går pengarna åt till att rätta till gamla försummelser. Det vill säga rätta till löner
för dem som uppenbarligen är felaktigt lönesatta.

I andra ändan hittar vi ett antal kommuner, där arbetsgivaren inte sällan efter olika projekt med
arbetsvärdering bestämt sig för att förändra lönerelationerna mellan olika yrken. Liksom under
tidigare år är det vård- och omsorg som ofta har fått mer.

— Min spontana reaktion är att vi i en hel del kommuner är på väg att få ett väl fungerande lönesystem. Samtidigt som det finns en hel del att göra i kommuner där löneutfallet inte varit lika positivt som i exempelvis Umeå, Sundsvall och Gävle, säger Ylva Thörn, Kommunals ordförande.

Hennes lösning är att facket pressar på så att lönesystemen förbättras: bra kriterier för individuell lönesättning, utvecklings- och lönesamtal.

Det verkar vara lokala politiska beslut som styr om kommunalarna får mer eller mindre löneökningar?

— Tiden är sedan länge förbi när löneökningarna var generella och lika över landet. Då gäller
det för oss att ställa krav på arbetsgivarna att de tar ställning: hur tycker man att lönesättningen ska ske.

— De som företräder arbetsgivaren måste vara väldigt klara över frågan: hur vill vi i vår kommun att lönepolitiken ska vara utifrån våra krav på bra kvalité på välfärdstjänsterna.

Fotnot: I kommuner där man samtidigt höjde för två år under 2005 har vi delat den höjningen för att kunna göra en rättvis jämförelse.