Sverige har hög arbetslöshet och är samtidigt i behov av arbetskraftsinvandring — hur går det ihop?

— Det kan vara arbetslöshet inom vissa områden och yrken samtidigt som det finns behov av arbetskraft inom andra arbetsgrupper. De nya förslagen innebär möjlighet till arbetskraftsinvandring om det finns brister inom vissa yrken. Finna det ingen brist blir det ingen arbetskraftsinvandring. Vi har runt 5000 arbetskraftsinvandrare redan idag så det handlar inte om vi ska börja med det eller ej. Det handlar om att vi ska ha mer tydliga regler.

Regeringen och miljöpartiet har majoritet för att införa en modell där arbetsgivarna avgör när det är arbetsbrist. Vilka problem ser du med det?

— Hela trovärdigheten med systemet rycks undan då. En enskild arbetsgivare kan aldrig ha samma överblick som en myndighet som ams hur det ser ut runt om i Sverige, och då finns en risk att människor trängs undan. Det här är den avgörande frågan för att få ordning och reda i systemet.

Vem vinner på arbetskraftsinvandring?

— Det är klart att det är arbetsgivaren som vinner på den. Men sen när vi tittar på ekonomiska faktorer så långt man kan så vinner också samhället ekonomiskt på det.
Förhoppningsvis vinner också den som kommer hit. De personerna flyttar ju för att de vill uppnå någonting.

Ni som arbetat med utredningen menar att arbetskraftsinvandring kan påverka integrationen för alla invandrare i Sverige i positiv riktning — på vilket sätt?

— Jag tror att det är så. Vissa människor har idag en negativ syn på invandrare för att de inte har jobb och försörjer sig själva. Men arbetskraftsinvandrare har ju jobb. Det är ju själva finessen. På det viset har arbetskraftsinvandring förutsättningar minska fördomarna — under förutsättning att ingen trängs undan.

Ni har också påtalat att det kan påverka arbetsrätten. Hur då?

— Eftersom vi inte tror att det blir någon stor arbetskraftsinvandring är det svårt att uttala sig om vilka konsekvenser den får. Vi har sagt en sak, och det gäller generellt. Har man inte kunskaper i svenska språket och i vår tradition med samråd mellan arbetsmarknadens parter kan det innebära att situationen på arbetsplatsen kan bli mer komplicerad.

Ser du etiska problem med att Sverige utarmar andra länder på deras utbildade arbetskraft?

— Jag var mer orolig för det innan jag började det här arbetet. Vi har ställt frågan till de största utvandrarländerna och de svarar entydigt att det är till fördel för dem. De som flyttar skickar tillbaka mycket pengar och många återvänder hem efter en tid. Det är den bild vi har fått just nu, men sen vet man inte hur det blir och jag tycker att det är en fråga vi måste vara väldigt observanta på.

Du leder arbetet med att ta fram Göran Perssons efterträdare som partiledare för socialdemokraterna. Vilka är de tre viktigaste egenskaperna för den som ska ta över?

— Det handlar om normala ledaregenskaper. Att kunna samla, leda, lyssna och entusiasmera.

I valet mellan en kvinnlig och en manlig partiledare vill valberedningens ordförande inte välja. Men efter en liten stunds tystnad säger Lena Hjelm-Wallén ändå: ”Det är ett extra plus om det blir en kvinna som blir partiledare. Vi ska ha den bästa — det är det viktigaste”. Nog så tydligt utan att säga det rakt ut.

FAKTA:

Namn: Lena Hjelm-Wallén

Ålder: 63

Bor: Sala

Aktuell: ansvarig för en statlig utredning om arbetskraftsinvandring samt valberedningens ordförande i jakten på socialdemokraternas nya partiledare.

Bakgrund: socialdemokratisk riksdagsledamot 1968-2002, har varit skolminister, utbildningsminister, biståndsminister, utrikesminister och vice statsminister.