Ungefär en tredjedel av alla par som lever tillsammans i Sverige gör det som sambor. Många tror att sambolagen ger samma trygghet och skydd som ett äktenskap. Det är helt fel.
Lagen kan ge en falsk trygghet. Sambolagen reglerar inte arv, och sambobegreppet tolkas också på ett annat sätt när det kommer till många försäkringar, där man i vissa fall måste vara gift för att få ut pengar.

Det enda sambolagen reglerar är den gemensamma bostaden och gemensamt bohag. Förutsättningen är dock att bostaden skaffats
för att man ska bo där tillsammans (oavsett vem som betalat den). Allt annat tillhör den som står som ägare till det. Det gäller fritidshus, bil, båt, aktier och pengar på banken.
Ett gott råd är därför att båda parter står som kontoinnehavare om man sparar pengar samt att båda står som ägare på köpekontraktet om man köper bil.

Det största problemet infinner sig ofta om en av parterna dör. Om paret äger en bostadsrätt, villa eller ett radhus tvingas den
kvarlevande då lösa ut släktingar till den avlidna, eftersom sambor inte ärver varandra.
Om paret inte har barn tillsammans ärver i första hand föräldrar, i andra hand syskon och
i tredje hand syskonbarn. Har man gemensamma barn ärver barnen, och laglotten ska betalas
ut direkt. Även om sambor skrivit testamente ärver gemensamma barn direkt, men då halveras
arvet.

Här har gifta par en större trygghet, eftersom makarna ärver varandra och eventuella barn får ut sitt arv först när båda föräldrarna
avlidit. Det ger gifta större möjligheter att ha kvar bostaden när en av dem dör. När man som sambo tvingas lösa ut arvtagare kan det handla
om så mycket pengar att den kvarlevande inte har råd att bo kvar.

FAKTA: Det här händer vid separation och dödsfall

När är man sambo?

Två personer (av samma eller olika kön) som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och som har gemensamt hushåll.
Två syskon som bor tillsammans räknas inte som sambor.

Om man separerar

Om någon av parterna begär det sker en bodelning. I bodelningen ingår gemensamt bohag samt gemensam bostad om den skaffats för att användas gemensamt.
Om en av parterna haft en bostadsrätt som den andre har flyttat in i räknas den inte med (oavsett om parten varit med och betalat amorteringar).
Men om en sådan bostad sålts och paret köpt en ny gemensam bostad ingår den i bodelningen (oavsett om enbart den ena partens pengar använts vid köpet).

Om en av samborna dör

Sambor ärver inte varandra. För att sambor ska ärva varandra måste man skriva inbördes testamente.
Gemensamma barn får ut hälften av sitt arv direkt, även om man skrivit testamente.

Olika tolkning av ”sambo”
I de flesta försäkringar tolkas inte sambobegreppet som i sambolagen. I stället skiljer man ofta mellan ”vanlig sambo” och ”skattesambo”.
En ”skattesambo” är en sambo som har, eller väntar barn med sin sambo. Som ”annan sambo” räknas alla andra samboförhållanden.
När till exempel en kommun- eller landstingsanställd avlider betalas det ut efterlevandepension till efterlevande make eller ”skattesambo” i fem år (om man har
vårdnaden om barn under tolv år eller oavbrutet har bott ihop med den avlidne i minst fem år).
En så kallad ”annan sambo” får ingen efterlevandepension.