Heta frågor i EU
Under hösten kommer EU att behandla flera heta frågor om fackliga rättigheter, arbetsrätt och arbetsmarknad. Valet i Sverige kan avgöra de EU-beslut som ska tas.
Måndag den 4 september börjar Europaparlamentets utskott för den inre marknaden behandla förslaget till tjänstedirektiv.
Detta förslag antogs i våras av EU:s ministerråd, som består av företrädare för EU-ländernas regeringar. Nu ska parlamentet slutgiltigt godkänna direktivet. Det väntas ske 13-16 november, efter utskottets granskning.
Rådets förslag till tjänstedirektiv bygger till stor den på den kompromiss som Europaparlamentet enades om i februari i år. De allra flesta räknar därför med att direktivet ska antas utan problem.
Därefter ska EU-länderna genomföra direktivet genom egna nationella lagar. Centern och kristdemokraterna anser att det ska vara möjligt för utländska företag att i Sverige betala löner och anställningsvillkor som är sämre än vad som krävs i svenska kollektivavtal.
I anslutning till direktivet finns frågor om vilka områden som medlemsländerna får göra undantag för när det gäller den fria tjänstehandeln. Det kan gälla vattenförsörjning, skola, barnomsorg, kollektivtrafik och andra tjänster i allmänhetens intresse. De borgerliga partierna vill ha så få undantag som möjligt.
Kommissionen har presenterat riktlinjer för vad som ska ingå och vad som kan undantas i tjänstedirektivet. Dessa behandlas nu av Europaparlamentet. Europafacket vill ha ett ramdirektiv med klara gränsdragningar för att slippa att Europadomstolen blir den som avgör tvister om vad som är tillåtet eller inte.
Den 13 september väntas kommissionen presentera sin grönbok om arbetsrätten i EU. Grönböcker är diskussionsunderlag och inga färdiga förslag. Bakgrunden till denna grönbok är diskussionen om flexicurity, mer flexibel arbetsmarknad i kombination med social trygghet för de anställda.
I september väntas EU:s ministerråd, med företrädare från EU-ländernas regeringar, att ta beslut om en förordning, Rom ll, om hur gränsöverskridande tvister ska lösas. Principen är att lagen ska tillämpas i det land där den ekonomiska skadan anses ha uppstått.
Den svenska regeringen har fått igenom ett undantag för fackliga konflikter. Huvudregeln är att de ska prövas i det land där stridsåtgärderna genomförs, även om ett företag i ett annat land anser sig drabbat. Estland och Lettland har reserverat sig emot denna kompromiss.
När rådet har fattat sitt beslut om Rom ll ska det godkännas av Europaparlamentet.
Höstens ordförandeland i EU, Finland, väntas lägga fram ett förslag om hur tvisten om det nya arbetstidsdirektivet kan lösas.
Knäckfrågan är Storbritanniens krav att få behålla rätten till undantag från reglerna om högsta tillåtna veckoarbetstid.
Kommissionen vill ta bort regler som förhindrar ökad rörlighet i pensionssparandet. Det handlar om pensionsålder, intjänande tid samt möjligheten att flytta sitt pensionssparade fritt över gränserna.
Facken menar att kommissionens förslag strider mot pensionsvillkoren i kollektivavtalen.
I början av nästa år väntas EG-domstolen ta upp Laval-målet. Det handlar om Vaxholmskonflikten mellan Byggnads och Elektrikerna mot ett lettiskt byggföretag med kopplingar till Sverige.
Domstolen ska pröva om det är förenligt med EG-rätten att svensk lag tillåter att svenska fack med konflikt försöker tvinga utländska företag att skriva på svenska kollektivavtal. Frågan är också om EG-rätten tvingar Sverige att införa statligt beslutade minimilöner.
Den svenska regeringen har i ett yttrande sagt att den svenska arbetsrätten inte strider mot EG-rätten. Frågan är vad en borgerlig regering efter valet kommer att framföra till domstolen.