Utvecklingen går även åt rätt håll! Här är några exempel på saker att glädjas åt.

I förra ledaren kritiserade jag partierna och regeringen för att för lite hänt på miljöfronten. Men i rättvisans namn har riksdagen nyligen tagit flera bra beslut: Några exempel (Ur Riksdag & Departement 20/21):

• En handlingsplan för ny livsstil. Hushållen ska motiveras att äta, resa och bo hållbart.

• Utbyggnaden av vindkraften ska skyndas på.

• Alla hus ska upprätta en energideklaration för att spara el.

• Ett 99-punktsprogram för hållbar utveckling har lagts fram av regeringen.

Bra lagändringar från 1 juli är bland annat:

• Föräldralediga får ett starkare skydd i Lagen om anställningsskydd, Las.

• Anställda i kommunala bolag får starkare skydd när de lämnar uppgifter till medierna.

• Personer som riskerar att förföljas för sin sexuella läggning eller kön ska kunna få flyktingstatus.

• Kommuner måste inom tre månader rapportera alla beslut om personer har beviljats hjälp men inte fått någon.

Till detta lite glädjande statistik:

• Svenskarna blir allt friskare. Sedan 1990 har mäns medellivslängd ökat med fyra år och kvinnors med två år.

• Pensionärerna har med det nya pensionssystemet från 2003 fått inkomstförbättringar på i snitt 14 procent.

Vanligt folk lever längre och bättre liv än någonsin, medan vänsterdebattörer hävdar motsatsen och förlorar slaget om verkligheten, skriver Magnus Jiiborn och Lars Truedson i en spännande artikel i Arenas aprilnummer 2006. De konstaterar bland annat följande:

• Världen har blivit allt fredligare. Antalet krig har minskat dramatiskt, risken att dödas i krig och våld är mindre än någon gång tidigare i historien.

• Barnadödligheten har gått ner. Medellivslängden har ökat kraftigt. Fattigdomen minskar. ”I dag är andelen faktiskt så liten att vi på allvar kan tala om att utrota fattigdomen.”

Varför hörs det inget om detta? Kan vi glädjas åt att 400 miljoner människor fått det bättre, samtidigt som 1,2 miljarder alltjämt lever i armod? Framsteg gör inte samma väsen av sig som olyckor och katastrofer. Och konstigt nog tycker vi i media inte att det är så mycket att rapportera om. Hälsan tiger still. När kriget är slut, åker journalisterna hem.

Men att tiga om förbättringar är att ge spelrum åt populism, åt dem som säger att politik och opinionsbildning inte lönar sig, att inget spelar roll. Det skapar känslor av hopplöshet, som är förödande för demokratin och kampen för en bättre värld. För det spelar roll. Vi kan åstadkomma massor, och det är bra att veta att mycket redan gjorts.