Bara i styrelsearvoden håvade ordförandena i de 10 största bolagen på börsen in mellan 3 och 12 industriarbetarlöner förra året.

– Deras beteende är skadligt för vår gemensamma ekonomi. De tar på sig ett stort ansvar när de skickar de här signalerna, säger LO:s avtalssekreterare Erland Olauson.

Sen 1999 har LO följt inkomstutvecklingen i hela ”makteliten”, alltså inte enbart i näringslivet. I begreppet maktelit ingår också till exempel politiker, de högsta statliga och kommunala cheferna, facktoppar, mediachefer, chefsekonomer och personer från universitetsvärlden med flera. Om man tittar på hela ”makteliten” så tjänar den ungefär 12 gånger mer än en industriarbetare.

Erland Olausson påpekar att LO-ordförandens inkomster skiljer ut sig från mängden.

– Det finns bara en position i den här mätningen där skillnaden faktiskt minskat och det är om man jämför med LO:s ordförande.

Den minskningen är marginell. Sedan 2002 har LO-ordförandens inkomster legat på ungefär samma nivå, motsvarande 4,2 industriarbetarlöner.

Ser man på hela gruppen fackliga företrädare som finns med i undersökningen så har inkomstskillnaderna ökat från 3,9 till 4,1 industriarbetarlöner. I den gruppen ingår bland andra Kommunals ordförande Ylva Thörn.

För första gången redovisas också ordförandenas styrelsearvoden i de största börsbolagen. Här finns en jämförelse med 2004. Ordförandena i TeliaSoneras, SE-Bankens och Ericssons styrelser har fått sina arvoden höjda med mellan 20 och 24 procent jämfört med 2004.

När det gäller styrelsearvoden till de fackliga företrädarna i styrelserna skulle Erland Olauson helst vilja se en annan ordning, att arvodena gick till LO och inte till personerna.

– Det skulle vara enklare för oss om vi ”bara” fick en lön i stället. Men det har inte varit möjligt att hitta ett sådant system av bland annat skattetekniska skäl, säger han.

Skillnaden är i dag större mellan ”makteliten” och industriarbetaren än den var 1950. Som lägst var skillnaderna 1980 då ”makteliten” hade ungefär fem gånger större inkomster än en industriarbetare. Då var näringslivstopparnas inkomster faktiskt strax under 10 industriarbetarlöner.

Vad har LO gjort för fel efter 1980 eftersom skillnaderna sen dess bara ökat och ökat?

– Vi har gått från en ganska sluten ekonomi till en mer öppen ekonomi. Ekonomin är mer beroende av omvärlden. LO kan inte nationellt påverka den här utvecklingen. Det kräver internationellt samarbete, säger Olauson.

Det som redovisas för ”makteliten” är inkomster, inte löner. 200 maktpositioner har granskats.
Ända sen LO började göra de här mätningarna har jämförelsen gjorts med en industriarbetare. Löneuppgiften är hämtad från SCB: s och Medlingsinstitutets årliga löneredovisningar.

Hela rapporten kan laddas ner på LO:s hemsida: www.lo.se