Komposten är trädgårdens eget lilla kretslopp. Avfall blir mylla som får växterna att trivas. Komposten är ett bidrag till bättre miljö och ekonomi. Den som komposterar kan minska hushållssoporna och sänka kostnaderna för sophämtning. Samtidigt kan komposten användas till jordförbättring och man slipper köpa hem både gödsel och jord.

På marknaden finns ett antal kompostbehållare att välja på, idéerna om hur kompostering ska gå till är flera.

Trädgårdsmästare Åke Kestner som är KA:s trädgårdsexpert förespråkar det enkla.
— Det ska vara lättarbetat, säger Åke Kestner.

Själv gräver han ner hushållsavfallet i trädgårdslandet. Det berikar bakterielivet, tillför värme och näring. Det spar arbete också, säger han. Men risk finns att vilda djur som grävling gräver upp avfallet.

Kommunerna vill ha en anmälan om man komposterar hushållsavfall. Dit hör äppelskal, däremot inte fallfrukt. I tättbebyggt område krävs skadedjurssäkra behållare. Komposterar man bara trädgårdsavfall blir det enklare.

— En hög är lättarbetad. Halvskugga är bra, ligger den i solen får man täcka den med en markduk, säger Åke Kestner.

Maskarna och mikroorganismerna gör jobbet. Därför är det bra att starta komposten med lite jord eller gammal kompost.

Att blanda om i komposten är a och o, det tillför luft. Olika typer av avfall behöver också blandas med varandra. Blir gräsklippet liggande i en stor hög blir det så varmt att näringen försvinner. Därför ska man blanda om varje gång man lägger i något och vända komposten en eller två gånger per år. Viktigt är lagom fuktighet.

— Är det dålig fart på komposten kan man lägga i trädgårdsjord, hushållskompost, ko- eller hästgödsel, säger Åke Kestner.

För trädgårdsavfall finns olika behållare. Hur lång tid det tar innan komposten är klar beror både på behållaren, vad som läggs i och hur den sköts. En tumregel är att det tar två år innan avfallet förvandlats till mörkbrun mylla som luktar jord.
Färdig kompost kan användas som gödsel.

Vad kan man lägga i?

Trädgårdsavfall. Flisade kvistar.

Frukt- och grönsaksrester i delar.

Kaffefilter.

Tepåsar.

Krossat äggskal.

Papper i liten mängd.

Aska, helst lövträ.

Fiskrens. Kött och vissa skaldjur. (Om man har en skadedjurssäker behållare).

Lägg inte i!

Kemikalier.

Kalk.

Sjuka växter.

Elaka ogräs som maskros, knölklocka, tistlar, kvickrot, kirskål och nässlor.

Salt i stora mängder.

Grenar.