Kvinnors arbete värderas lägre än mäns och osakliga löneskillnader finns på hela arbetsmarknaden. Det slår regeringen, vänsterpartiet och miljöpartiet fast i sin gemensamma handlingsplan för jämställda löner som presenterades på onsdagen.

Trots att lönebildningen bestäms av fack och arbetsgivare ger sig nu regeringen och stödpartierna in med pekpinnar. Enligt jämställdhetsminister Jens Orback visar löneskillnaderna att parterna varken klarat av sitt uppdrag eller att frågan tagits på tillräckligt stort allvar.

– Vi måste peka på angelägenhetsgraden eftersom vi tycker att det har gått för lång tid.
Arbetsmarknadens parter har ansvar för lönebildningen, men vi har det politiska ansvaret för att kvinnor inte diskrimineras, säger Jens Orback.

Vänsterpartiets Camilla Sköld Jansson efterlyser en gemensam samling med arbetsmarknadens parter. Hon pekar på vikten av att se till det sammantagna förhandlingsresultatet istället för att enbart titta på varje avtalsområde för sig. ”Manligt dominerade områden måste stå tillbaka”, menar hon, eftersom det inte handlar om ett särintresse utan om ”att halva befolkningen diskrimineras”. Ingegerd Saarinen från miljöpartiet är rakt på sak:

– Ytterst handlar det om att lönerna måste öka för kvinnor i offentlig sektor gentemot män i privat sektor.

Jens Orback tycker att hans partikamrater som är arbetsgivare ute i kommunerna har ett stort ansvar och menar att de har utrymme att komma till rätta med löneskillnaderna i de medel som kommunerna tilldelas. Han vill inte ge några riktade pengar:

– Men jag vill påpeka att kommuner och landsting har ett rejält ekonomiskt överskott. Jag skulle bli rätt förvånad om de inte använde det till detta, säger Jens Orback.

Åtgärderna i handlingsplanen sveper över alla områden som påverkar kvinnors löner. Det handlar om det obetalda arbetet i hemmet, hur föräldraförsäkringen delas, anställningsform, anställningsvillkor, yrkesval, arbetsmiljö, kvinnors hälsa, kompetensutveckling på arbetsplatsen och om och hur kompetensen synliggörs.

Under en treårsperiod vill partierna genomföra ett flertal åtgärder:

o se över jämställdhetslagens bestämmelser när det gäller lönekartläggningens innehåll och eventuella sanktioner mot arbetsgivare.

o Tillsätta en löneutredning.

o Utbilda arbetsgivare och fackliga företrädare kring jämställdhetsplaner, lönekartläggningar och redskap som arbetsvärdering.

o Ge Medlingsinstitutet uppdraget att uppmärksamma parterna att se över hur det sammantagna förhandlingsresultatet ser ut – det ska leda till att lönediskriminering på grund av kön minskar.

o SCB ska klassificera yrken så att kvinnliga och manliga arbetsmarknader blir lika synliga.

o En delegation inom regeringskansliet ska ha hand om frågor om hälsa och heltidstjänst.

o Regeringen kommer systematiskt att inbjuda fack och arbetsgivare till samtal för att få till stånd en gemensam samling för att få bort de osakliga löneskillnaderna. Regeringen ska särskilt följa de offentliga arbetsgivarnas arbete.