EU-länderna eniga om tjänsteregler
EU-länderna har nu enats om regler för handeln med varor och tjänster i unionen, ett tjänstedirektiv.
Förslaget ska godkännas av EU-parlamentet och kan börja gälla om fyra år. En framgång för Sverige, anser näringsminister Tomas Östros.
Europafacket är försiktigt positivt till kompromissen men vill ha tydliga garantier om att arbetsrätten är undantagen i direktivet.
Endast Litauen avstod från att rösta ja till förslaget när EU:s näringsministrar enades om tjänstedirektivet.
Ursprungslandsprincipen är borta ur förslaget. Den innebär att företag fick tillämpa hemlandets lagar och regler även när de är verksamma i ett annat EU-land.
Borta är även förbudet mot att kräva att företag har en representant i värdlandet som fackföreningar kan ställa till svars och förhandla med.
Direktivet gör undantag för hälsovård, bemanningsföretag, bevakningsföretag samt för tjänster i allmänhetens intresse som exempelvis utbildning och distribution av vatten.
Näringsminister Thomas Östros säger i en kommentar till Kommunalarbetaren att svenska intressen och prioriteringar har fått fullt genomslag.
– Vi kan som ett resultat få se en ökas stimulans av handeln med tjänster i Europa, inte minst när det gäller etablering av företag i tjänstesektorn över gränserna.
Arbetsrätten är helt undantagen från direktivet. Den svenska modellen med kollektivavtal kommer att fortsätt att gälla, fortsätter han.
När det gäller arbetsrätten hänvisas till utstationeringsdirektivet. Kommissionen har i en vägledning till detta direktiv sagt att det inte är tillåtet att kräva att utländska företag har en fast representant i värdlandet, det räcker med att en anställd i värdlandet, exempelvis en arbetsledare, utses som en länk till företaget.
Detta skulle göra det svårare för fackföreningar i värdlandet att ställa någon ansvarig i företaget till svars, även om förbudet att kräva en sådan representant tagits bort ur tjänstedirektivet.