Danmarks modell på arbetsmarknaden kallas flexicurity, en sammanslagning av orden flexibilitet och security (trygghet). Arbetsmarknaden och arbetsrätten beskrivs som flexibel. Det är lätt att bli av med jobbet, men också lätt att hitta ett nytt. Tryggheten består i ersättningssystem i form av a-kassa.

Det tredje benet på flexicurity-triangeln är en aktiv arbetsmarknadspolitik. Och det är där LO menar att Danmark har genomfört reformer:

– Det är det som är det nya för Danmark. Från att ha haft en passiv arbetsmarknadspolitik hävdar de nu arbetslinjen. På det viset har de gått åt det svenska hållet. Tidigare hade de längre a-kasseperioder där man kunde vara passiv en längre tid, säger Lena Westerlund, LO-ekonom.

Även om Danmark har närmat sig Sverige genom sin aktiva arbetsmarknadspolitik är det främst där Sverige har något att lära. Lena Westerlund ser den som en bra ”redskapslåda” och pekar på ett konkret exempel för Sverige att ta efter
:
– De har dragit ner antalet arbetsmarknadsåtgärder till tre grundprogram. I Sverige har vi ett drygt tjugotal. Ams har själva sagt att de kunde vara färre och det kunde nog underlätta.

De som förordar den danska modellen i Sverige söker främst mer flexibilitet för att den vägen få till nya jobb. Men att de danska arbetslöshetssiffrorna sjunkit har med den goda utvecklingen av den danska ekonomin att göra, menar LO.

Dessutom har Sverige redan flexibilitet och flexicurity på arbetsmarknaden. Det menar i alla fall Lena Westerlund, eftersom den svenska modellen visar liknande resultat som den danska vad gäller produktivitet, sysselsättningsgrad och arbetslöshet.

– Vi har en flexicurity-modell i Sverige även om den inte ser ut som den danska. Arbetsrätten tillämpas flexibelt, företagen kan anpassa sin personalstyrka efter konjunkturen. Och vi har mycket flexibilitet i det att vi har många visstidsanställningar.

Att den danska ungdomsarbetslösheten har sjunkit på senare år lyfts ofta fram av dem som omkramar Danmarks flexicurity. Men modellen har inte hjälpt invandrare eller långtidsarbetslösa in på den danska arbetsmarknaden. Långtidsarbetslösheten är högre än i Sverige och invandrarnas deltagande på arbetsmarknaden lägre.

Tryggheten i den danska modellen har också stramats åt, genomsnittligt har kompensationsgraden i a-kassan sjunkit något. Bara 25 procent av de arbetslösa danskarna får 90 procent av den lön de haft i a-kasseersättning. De resterande tre fjärdedelarna slår i taket (ca 20 800 svenska kronor).

Den danska arbetsrätten är delvis lagstadgad (gäller främst tjänstemän) och annars kollektivavtalsbaserad, vilket gör att den skiljer sig mycket mellan olika områden. Hälften av arbetstagarna i Danmark har samma trygghet som vi har i Sverige enligt LAS vad gäller uppsägning, enligt Lena Westerlund.