Kommissionen tycker att vissa länder har gått för långt när det gäller att ställa krav på utländska företag och dess arbetskraft.

Därför meddelar kommissionen nu att det inte är tillåtet att ställa krav om att utländska företag har en representant i värdlandet. Det räcker med en förman eller en arbetsledare.

I det ursprungliga förslaget till tjänstedirektiv fanns detta förbud med. Europafacket kämpade hårt för att få bort förbudet, och det lyftes bort i parlamentets kompromissförslag
Kommissionen väljer ändå att markera vad den anser ska gälla.

I övrigt har kommissionen i stort sett följt EG-parlamentets kompromiss om tjänstedirektivet.

Det innebär att arbetsrätten, strejkrätten och kollektivavtalen inte berörs av direktivet.

Den omdiskuterade ursprungslandsprincipen är borta. Den säger att hemlandets lagar och regler även vid verksamhet i ett annat land. Istället skrivs det in en rätt för tjänsteföretag att etablera verksamhet inom hela EU.

Undantag görs för bland annat hälsovård, bemanningsföretag och bevakningsföretag.

På några punkter har kommissionen egna förslag som avviker från parlamentets beslut.

Enligt kommissionen ska arbetsrätten regleras utifrån utstationeringsdirektivet. Det säger att arbetskraft som arbetar utomlands måste följa det landets lagar och avtal när det gäller löner och centrala anställningsvillkor som arbetstid, arbetsmiljö och icke-diskriminering.

EU:s ministerråd och parlamentet måste nu godkänna kommissionens förslag innan det kan bli ett färdigt tjänstedirektiv. Det kan tidigast ske i slutet av året.