Få plusjobb till ungdomar
Det går fortsatt trögt att tillsätta plusjobben. Av de plusjobb som är igång har få gått till ungdomar, invandrare eller arbetslösa med försörjningsstöd. Och få kommuner tror att plusjobben kommer att övergå i fasta anställningar.
Det visar en rapport från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som bygger på enkätsvar från lite mer än hälften av kommunerna.
Det går fortsatt trögt att tillsätta plusjobben trots att Kommunal slutit lokala kollektivavtal för över 20 000 plusjobb. Enligt enkäten fanns drygt 3000 plusjobbare i kommuner och landsting i början av mars. En dryg fjärdedel av dem arbetar inom äldreomsorgen.
När det gäller frågan om plusjobbarna kommer att få stanna kvar i kommunerna med en fast anställning när plusjobbstiden är slut har bara 51 kommuner svarat. Av dem säger nästan 80 procent att plusjobben inte kommer att övergå i fasta anställningar.
Två tredjedelar av de kommuner som svarat betalar sina plusjobbare 15 500 kronor eller mindre i månaden (gäller plusjobbare inom alla avtalsområden). Merparten kommer att kunna behålla sitt plusjobb i två år.
Hur gallringen görs mellan dem som kan komma ifråga för ett plusjobb ser väldigt olika ut i kommunerna, enligt AMS generaldirektör Bo Bylund. I ena änden finns kommunerna som satsar på dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. Ofta är det de kommunerna som snabbt fått igång plusjobben, som i Karlstad.
– Och så finns det motsatta, kommuner som tänker att de ska anställa dem som är bäst i målgruppen. Det finns arbetsgivare som intervjuar 10 personer till varje plusjobb. Då går det långsamt och man kan fråga sig om tanken med plusjobb blir uppfylld, säger Bo Bylund.
I enkäten har 27 procent av kommunerna svarat att de vill rikta plusjobben till speciella grupper, och då gärna mot dem från aktivitetsgarantin.
Av den grupp som kan komma ifråga för plusjobb är 7000 personer under 25 år. Men få plusjobb går till långtidsarbetslösa ungdomar, invandrare och arbetslösa med försörjningsstöd.
Varför det går så trögt att få igång plusjobben handlar enligt SKL om Kommunals krav på kollektivavtal, att kommunerna vill få rätt person på rätt plats och att kommunerna har så stor arbetsbelastning att de helt enkelt inte haft tid att tillsätta plusjobbare. Samtidigt visar Kommunals statistik att det finns lokala kollektivavtal för över 20 000 plusjobb.
AMS Bo Bylund sa vid en konferens med företrädare från landets kommuner och landsting att det finns en seghet i systemet, men att det inte finns några vinster med att peka finger och hitta syndabockar
:
– Det är ointressant för de arbetslösa. Det går 20 000 personer ute i era kommuner som skulle kunna ha ett jobb. De måste få chansen.
Svarsfrekvensen bland kommunerna är 64,5 procent och bland landstingen 57 procent.