Men moderaterna och vänsterpartiet är överens om en sak. De tycker lika om EU:s politiska makt. Moderaterna vill att politikerna lägger sig i så lite som möjligt. Vänsterpartiet vill ha mellanstatligt samarbete, där makten över lagstiftningen finns i riksdagen och inte i Bryssel.

Camilla Sköld Jansson är vänsterpartiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor. Hon ser inte EU som det största hotet mot den svenska arbetsrätten.

— Naturligtvis kommer EG-domstolens beslut att få betydelse. Men det är viktigare vilken regering vi har i Sverige vid den tidpunkten. Kritiserar domstolen den svenska modellen måste vi hitta vägar för att försvara kollektivavtalen. Vi måste fundera på hur mycket vi kan trotsa domstolens beslut och behålla vår modell, säger hon.

Camilla Sköld Jansson vill ha en diskussion om vad EU ska syssla med. Hon är medveten om att partiets EU-linje till vissa delar liknar moderaternas.

— Jag har också tänkt på det. Vi är överens om att EU inte ska lägga sig i vår arbetsmarknad och arbetsrätt. Det är nationella frågor, säger hon.

Vänsterpartiet driver nu kampanjen ”Rätt till jobb — Rätt på jobbet”. Partiet försvarar konflikträtten och vill öka de anställdas rättigheter och anställningstrygghet.

Svenskt Näringsliv klagar på de ”nya” moderaterna. Det är lite orättvist. Partiet vill genom EU begränsa konflikträtten och försvaga kollektivavtalen. Fast det vill inte Fredrik Reinfeldt tala högt om.

Moderaterna är kluvna när det gäller arbetsrätten och EU. Å ena sidan beskriver sig partiets vice ordförande Gunilla Carlsson som en kollektivavtalsfantast. Det gör hon inte bara för att locka arbetarväljare.

Moderaterna vill inte att EU ska lagstifta om kortare arbetstider, deltidsanställdas rättigheter och medbestämmande i företagen.

Partiet tycker inte heller att riksdagen ska göra det. Partiet vill att villkoren så långt det går bestäms mellan arbetsgivaren och den anställde. När detta inte är möjligt eller lämpligt kan partiet istället tänka sig kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare.

Å andra sidan kan moderaterna tänka sig att använda EU som verktyg för att driva igenom den politik de vill ha i Sverige. Fast det vill partiet tala tyst om inför valet.

EG-domstolen ska pröva om den svenska arbetsrätten står i konflikt med EG-rätten. Många bedömare anser att domstolen inte vågar utmana en svensk regering som benhårt försvarar den svenska modellen och konfliktreglerna.

Statsministerkandidaten Fredrik Reinfeldt vägrar dock att svara på hur hans regering vid borgerlig valseger ska agera inför EG-domstolen.

— Det är för tidigt att svara på, säger han.

Moderaternas ekonomiske talesperson Mikael Odenberg förklarar att en moderatledd regering till EU-domstolen kommer att framföra att Lex Britannia kan finnas kvar, med en proportionalitetsregel. Den kan stoppa orimliga konflikter som i Vaxholm men tillåta konflikter för att hindra att någon kommer hit för att arbeta för tio kronor i timmen.

— Vi moderater kan inte acceptera att det kommer hit slovakiska arbetare för att arbeta sju dagar i veckan för tio kronor i timmen. Inte ens om det finns ett slovakiskt kollektivavtal som tillåter detta. Det är rimligt att svenska fackföreningar ska ha rätt att försöka stoppa sådan rovdrift, säger han.

Han vill införa samma regel för sympatiåtgärder.

— Jag tycker att det är rimligt att facket har denna möjlighet i begränsad form, säger han.