Nyhetsbrevet från Brysselkontoret för LO-TCO-SACO kan berätta att lönen för Östeuropéerna blir hälften av den irländska minimilönen på 7,65 euro i timmen, cirka 73 svenska kronor. De ska arbeta 12 timmar om dagen sju dagar i veckan och får inte lämna fartyget efter arbetstidens slut.

Enligt nyhetsbrevet rapporterar den brittiske transportarbetarordföranden att rederiet har satt in vakter för att hindra de anställda som nu strejkar att ta kontakt med facket.

När det inte är konflikt går rederiets färjor mellan Irland och Storbritannien och kontinenten.

Irländska arbetsdomstolen säger att rederiets sociala dumping inte är tillåten. Rederiet tänker inte bry sig om irländsk lag eftersom färjorna ska bekvämlighetsflaggas till Bahamas. Enligt rederiet är detta nödvändigt för att klara konkurrensen.

Europafackets generalsekreterare John Monks kräver att EU-kommissionen lägger fram ett förslag som stärker utstationeringsdirektivet.

Direktivet säger att utländsk arbetskraft ska ha minst lika bra lön och anställningsvillkor som inhemsk arbetskraft. Det finns ett undantag för färjetrafik.

Kommissionen föreslog 1998 att undantaget ska ta bort, det sa medlemsländerna nej till. Irland är det land som tillsammans med Storbritannien hårdast har försökt stoppa alla EU-förslag om gemensamma regler för rimliga arbetsvillkor och dräglig arbetsmiljö.

Konflikten vid Irish Ferries är det tredje exemplet på kort tid där företag försöker utnyttja billig arbetskraft från Östeuropa utan att följa kollektivavtal med hänvisning till den fria rörligheten inom EU.

De två andra exemplen är det lettiska byggföretaget i Vaxholm samt Viking Lines planer på att bekvämlighetsflagga en av sina färjor till Estland. Dessa två fall ska prövas i EU-domstolen.