Svenskt Näringslivs rapport ”Den svenska modellen har kantrat” beskriver 16 exempel där svenska fack enligt arbetsgivarna har missbrukat konflikträtten. Tre av dessa exempel står Kommunal för.

1 Strejkvarsel mot bussföretag

År 2003 varslade Kommunal om strejk och blockad mot 500 bussföretag som stöd i konflikten med landets kommuner och landsting. Transportgruppens (Bussarbetsgivarna) vd Peter Jeppsson kommenterar:

— Det var ett sympativarsel som Kommunal gjorde för att stödja sig själva. Bussarbetsgivarna hade sedan några månader ett branschavtal med Kommunal. Vi hade inget med förhandlingarna med kommunerna att göra.

Bussarbetsgivarna avbröt för en tid samarbetet i olika arbetsgrupper med Kommunal. Idag fungerar åter samarbetet, men Peter Jeppsson säger att han aldrig kommer att glömma Kommunals svek.

Han tycker att förbundet borde ha respekterat fredsplikten enligt det kollektivavtal som gällde. Han vill förbjuda sympatistrejker där det finns kollektivatal med fredsplikt.

— Då kommer inte att svenska facken att kunna konflikta som nu. Sverige har blivit en internationell arena för sympatiåtgärder. Det är bisarrt. Vi köper ju fackets fredsplikt när vi skriver på ett kollektivavtal. Varför ska vi annars skriva på?

Sverige har färre konfliktdagar per år än andra EU-länder. Peter Jepsson menar att det är ett bevis för fackets stora makt:

— Arbetsgivarna vågar inte säga nej till fackets krav. Hade vi haft balans på arbetsmarknaden hade arbetsgivarna varit tuffare. Då skulle vi sannolikt ha lika många konfliktdagar som andra länder.

2 Strejkvarsel mot bland annat djursjukvård

Skogs- och Lantarbetsgivarna (SLA) tycker att Kommunal missbrukade konflikträtten förra året. Då strandade förhandlingarna om ett nytt avtal för jordbrukets område. Kommunal varslade om strejk.

— Varslet omfattade även avtalsområdena golfbanor, trädgårdsodling och djursjukvård. Detta trots att förhandlingarna fortfarande pågick inom dessa områden, säger Jakob Söderberg, sektionsansvarig inom SLA för jordbruk och trädgård.

Han tycker att Kommunals varsel var särskilt allvarligt eftersom det skulle träda i kraft den 1 juni, under högsäsong för golfbanorna och trädgårdsodlarna.

— Våra småföretag hade gått i konkurs om varslet trätt i kraft. Vi tvingades att skriva på ett avtal som var för dyrt.

3 Strejkvarsel mot privatvården

Vårdföretagarnas VD Ari Kirvisniemi menar att Kommunal med fyra varsel förra året fick igenom lönekrav som de privata vårdarbetsgivarna inte har råd med.

— Genom att tvinga fram dyrare avtal för vår sektor jämfört med offentlig vård försvåras de privatas verksamhet. Obalansen i konfliktreglerna gjorde att vi måste säga ja till Kommunals krav, säger han.