I min bostadsrättsförening var det höstens höjdpunkt. Man grävde fram kläder och leksaker, tvättade och strök, funderade på det rätta priset. Inte så enkelt, men billigt säljer bättre än dyrt. Ungarna letade fram leksaker de vuxit ifrån, böcker och spel.

Under inlämningen kikade man i smyg på de andras saker. Oj, en cykel, nu gäller det att vara snabbt på plats!

När dörrarna öppnades till pingislokalen ringlade kön av barn och vuxna lång. På borden fullt med tröjor, byxor, kjolar, stövlar, skor. Upphängt på stänger finklänningar, overaller, skidgrejor. Ett rum för leksaker. Allt jättebilligt, men plötsligt blir man snål. Står och nyper, kan inte bestämma sig. Sneglar på hur ens egna grejor tas emot. Till slut går man hem med sina fynd. Ju mindre barn, desto mer att hämta.

Och en höstsöndag är ungarna så stora att de vägrar ha grannarnas tröjor. Men då är det dags för secondhandaffärerna. Lite dyrare att köpa, lite sämre betalt att sälja — men många chanser till fynd. Att barnomsorgen hjälper föräldrarna att byta kläder med varann är en jättebra idé, som vi berättar om på sidorna 28-31(KA nr 19/2005).

I vårt område har dagarna upphört. Men en ny generation småbarnsföräldrar tar säkert vid med tiden. Det finns ju pengar att spara — och tjäna. Och så har man så kul när man gör något ihop.