Året är 1933, slaveriet är sedan länge avskaffat, men plantageägarna på Manderlay håller fortfarande sina arbetare som slavar.
Grace blir upprörd och befriar slavarna med stöd av sin fars beväpnade gangstergäng. Men det är inte lätt att få de befriade slavarna att anpassa sig till frihet och demokrati. Graces ingripande tvingar in henne i ett hörn, där hon tvingas bryta mot sina ideal för att kunna upprätthålla dem.
Manderlay kan anses kommentera amerikanska rasmotsättningar, eller USA:s krig mot Irak, eller som en mer allmän studie i människans valmöjligheter. De valmöjligheterna är inte stora, enligt von Trier. Man vill skrika ”nej, stopp, gör inte så” till rollfigurerna. Men alla är så bundna av sin egen bakgrund, och sina förfäders bakgrund, att möjligheterna bara är skenbara. I själva verket finns det bara en väg att gå, och den går mot mot katastrofen.
Manderlay är del två i Lars von Triers planerade USA-trilogi, del ett var Dogville. Manderlay liknar Dogville, med sparsam dekor och kyligt distanserad berättarstil.
Betyg: 
