För henne var det första gången, för mig andra. Att delta i jätteevenemang ger en mäktig känsla av gemenskap, konstateras i tidningen Levas julinummer. Alla som är med påverkas, säger psykologen Stefan Jern. Massan ger energi, det vet alla som besökt rockkonserter, stora idrottsevenemang eller politiska möten. Energin är inte alltid bara av godo.

I ett lopp som Tjejmilen kan det förstås förekomma lite knuffar och irritation. Men den överväldigande känslan är glädje!

Att springa många ihop är speciellt, det ökar orken och benen känns lättare än vanligt. Man bärs fram av alla runtomkring, tanken att vi är många som kämpar ihop, men utan konkurrens. (Om du inte är i tävlingsklassen, vilket de allra flesta inte är.) Det handlar om egen utmaning, så borde livet alltid vara!

Jag skulle aldrig orka springa en mil, säger en kille i 16-årsåldern på bussen till sin kompis.

Och visst känns det upplyftande att klara en lite längre sträcka. Kommunal är fullt av tjejer i alla åldrar som provat på och vet hur kul det är att komma i mål och få sin medalj. Många av er kom till fackets tält, några fick kanske en av Kommunalarbetarens t-tröjor.

Löptiden spelar inte så stor roll, även om det för mig är en del av tjusningen att försöka bli lite bättre än förra året. Hittills har jag nöjt mig med den egna mobilens tidtagning, men nästa år blir det ett chip!