Kyrkomötet är kyrkans riksdag, och den samlas några veckor varje höst.

”Sätt punkt för kvinnoprästmotståndet” står det på en s-valaffisch hon har på väggen. Är inte det en gammal fråga?

– Tyvärr lever motståndet mot kvinnliga präster kvar i vissa kretsar, nya unga män bär det vidare. Det gör att människor i vrede lämnar kyrkan.

I en motion till årets kyrkomöte har socialdemokraterna föreslagit att ingen som anställs i Svenska kyrkan ska kunna ifrågasätta ordningen med kvinnliga präster.

Samtidigt finns det nu en ny nomineringsgrupp (ett parti) som vill in i kyrkomötet och som inte accepterar kvinnliga präster.

– Det finns också ledamöter i kyrkomötet som inte accepterar homosexualitet, och det finns främlingsfientliga partier som redan fått in en fot. De vill använda kyrkan i egna syften och de har chans att få fler mandat om röstdeltagandet är lågt. Därför är det så viktigt att många röstar i kyrkovalet!

Många tycker att de politiska partierna inte ska blanda sig i kyrkovalet, men Christina Axelsson tycker tvärtemot:

– Om partierna lämnar kyrkan kommer andra krafter att ta över. Och 5,8 miljoner människor kan inte samlas och utse styrelse som i en vanlig förening.

De ”opolitiska” grupperna är inte opolitiska, förklarar hon:

– De som kallar sig ”opolitiska” kan visa sig vara abortmotståndare eller sådana som underkänner kvinnliga präster. Det är hederligare att deklarera vilken politisk grundsyn man har. De som röstar på oss vet var vi står.

Dessutom har många kommunalare Svenska kyrkan som arbetsgivare, påpekar hon.

Christina Axelsson är inte aktiv kyrkopolitiker i sin församling.

– Men jag har sagt att jag gärna ställer upp som kyrkvärd, jag gillar att träffa människor.

Kyrkoval den 18 september

– Nästan 5,8 miljoner människor har rösträtt i kyrkovalet på söndag. 47 000 personer kandiderar till kyrkofullmäktige i landets församlingar eller samfälligheter, till stiftsfullmäktige i landets 13 stift, och till kyrkans riksdag — Kyrkomötet. Den som röstar kan alltså rösta i minst tre val.

– De traditionella politiska partierna ställer upp i Kyrkomötesvalet, de flesta också i stiften och i de större församlingarna. Men det finns också grupper som kallar sig ”opolitiska”, och samlingslistor i små församlingar.

– Bland de 15 nomineringsgrupper (partier) som ställer upp i kyrkomötesvalet finns de främlingsfientliga Sverigedemokraterna och Seniorpartiet, och ett nytt, ”Frimodig kyrka” som inte godkänner kvinnliga präster. POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska Kyrkan) ställer upp i en del församlingar, i alla stift och i kyrkomötet. Där finns kvinnoprästmotståndare men också mer allmänborgerliga kandidater och en del radikala kandidater som inte vill stå på en bestämd partilista.

– Den som är medlem i Svenska kyrkan och fyller 16 år senast valdagen får rösta.

– Fakta om kyrkovalet och vilka man kan rösta på, finns på www.svenskakyrkan.se Där finns också länkar till de nomineringsgrupper som har egna hemsidor. Man kan också vända sig direkt till sin församlings expedition för att få information om valet.