— Att ordna en utbildning och sen inte använda kunskaperna är slöseri med skattepengar, säger Leif Nordin, ombudsman på Kommunal med ansvar för utbildningsfrågor.

I nästa vecka ska Kommunal, och arbetsgivarna i Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, träffas för att diskutera vad man ska göra åt de problem som framkommer i utvärderingen.

– Vi misstänkte att det såg ut så här men nu har vi det svart på vitt. Arbetsgivarna har sträckt ut handen till oss och sagt att vi måste göra något åt det här, säger Leif Nordin.

Sen 1998 har Kommunal centralt satsat stort på samarbete med olika högskoleutbildningar. Forskare vid Apel fick i uppdrag av Kommunal och SKL att utvärdera vad kurser vid tre olika universitet har gett.

För individernas personliga utveckling har utbildningarna gett massor i form av till exempel ökat självförtroende och större möjligheter till kritiskt granskande med mera. Men när det kommer till vad utbildningarna betytt för själva arbetet och situationen på arbetsplatsen är det betydligt mer nedslående läsning, både för fack, arbetsgivare och utbildningsanordnare.

• Över 40 procent anser inte att det skett någon förändring alls på arbetsplatsen sen de gått utbildningen.

• Av den majoritet som anser att saker har förändrats säger hälften (49,6 procent) att det inte har med studierna att göra.

• Det finns till och med dem som hävdat att högskolestudierna påverkat arbetssituationen negativt.

• För 37 procent av de intervjuade har lönen ändå blivit högre efter studierna. Den näst vanligaste förändringen som uppges är utökat ansvar. Det säger över 20 procent att de fått.

• Facket är sämre än arbetsgivarna på att stötta dem som går utbildningen. Bara 15 procent tycker att de fått stöd av facket. De flesta, 37 procent, säger att facket inte bryr sig. 7 procent talar till och med om motstånd från det lokala facket.

Förbundet har som mål att 20 procent av medlemmarna 2010 ska ha påbörjat eller genomfört en högskoleutbildning.

Finns det anledning att ifrågasätta satsningen på högskoleutbildning efter den här utvärderingen?

— Jo, den första frågan vi kommer att ställa oss när vi träffar arbetsgivarnas representanter nästa vecka är om vi verkligen ska utbilda folk när vi ändå inte tar hand om kunskapen och kompetensen, säger Leif Nordin.

– Jag tror på det till 100 procent men vi måste ändå ifrågasätta det.

Påståendena i utvärderingen bygger på en enkätundersökning som skickats ut till 382 personer. Bortfallet var högt, svarsfrekvensen blev 61 procent. 82,4 procent av dem som besvarade enkäten var medlemmar i Kommunal. Enkäten riktades till deltagare som studerat Vårdpedagogik vid Göteborgs universitet, ”Att möta människor med smärta” vid Karlstads universitet samt kompetenshöjande utbildning för undersköterskor vid Umeå universitet.