Det är en lågmäld och koncentrerad stämning i rummet. Tolv elever i årskurs tre på Lövängsgymnasiet övar klassisk massage, skelettet Benjamin tittar slött på ifrån ett hörn och på vita tavlan finns en lista på de kroppsdelar som ska behandlas. Armar, bröst, framsida ben, baksida ben, rygg, säte och nacke ska gås igenom innan lektionen är slut.

I klassen blandas Lövängsgymnasiets tre inriktningar: Vård och omsorg, skydd och säkerhet och räddning och ambulans. Eleverna har alla valt en friskvårdsprofil och massagen är en del i undervisningen. Madelén Hjelmström övar på klasskamraten Johanna Allert. De går båda inriktningen räddning och ambulans.

— Jag sökte hit för att akutsjukvård intresserar mig. Jag tycker om när det händer saker. Man får en bra grund att stå på och man kan jobba med människor, säger Madelén.

Hon är osäker på vad hon ska arbeta med när hon har pluggat klart, men det lutar åt undersköterskejobb ett tag. Daniel Henryson masserar en kamrat på bänken bredvid, han går också räddning och ambulans. Han sökte för att han vill bli brandman och för att han tilltalas av akutsjukvård:

— När jag är färdig kommer jag att jobba som undersköterska ett tag. Sen ska jag söka räddningsskola för att bli brandman, säger han.

I likhet med många andra skolor hade Lövängsgymnasiet tidigare problem med för få sökande och många avhopp. Men för tre år sedan bestämde man sig för att göra någonting åt saken.

Hösten 2002 kompletterades programmet med två nya inriktningar: Räddning och ambulans och skydd och säkerhet. Det vanliga omvårdnadsprogrammet förstärktes med en friskvårdsprofil.

De sökande har nu ökat med 54 procent och antalet killar som söker till programmet har ökat från 4 till 40 procent. Nu är det betygskonkurrens för att komma in, något som inte gällt sen slutet på 70-talet. Johan Strömberg, programledare för skydd och säkerhet, beskriver upprinnelsen till arbetet:

— Vi diskuterade vilka yrkesområden som kunde ha nytta av en omvårdnadsbakgrund. Vi kom fram till att det var fem stycken utöver det vanliga vårdområdet. Det var polisen, kriminalvården, bevakningsbranschen, räddningstjänsten och ambulansverksamheten.

Vad det handlar om är att eleverna får en inblick i olika yrken, men att de har en omvårdnadskompetens som grund, tyngden ligger fortfarande på att man läser omvårdnadsprogrammet. Oavsett vilken inriktning eleverna går, får de den kompetens som behövs för att söka jobb som undersköterska. Samtidigt ska eleverna ha högskolebehörighet när de går ut.

— Vi har lagt vikt vid att de ska läsa matte b och engelska b och historia. Vi har försökt baka in det i programutbudet på ett enklare sätt, annars blir det lätt att man inte väljer det, säger rektorn Carina Frisk.

Lövängsgymnasiets lyckade satsning har lett till att fler skolor följt efter. Liknande utbildningar finns nu runt om i landet.
— Det är naturligtvis väldigt roligt. Skolverket tar oss som exempel. Det vi gjort kallas nu för ”Skövdemodellen”, säger Carina Frisk.

Hon menar också att skolans förändring tydligt visar sig i positiva och nöjda elever:

— Efter att ha gått här i tre år har de en framtidstro, och de har fått en kunskap inom yrket. De vågar säga ifrån och de tar för sig, säger Carina med eftertryck.

Inne i klassrum 209 är det dags att byta roller. Madelén håller på att avsluta behandlingen av Johanna.

— Det är perfekt med massage mot slutet av dagen. Man får lite ny energi, säger Johanna.

Men det verkar inte gälla för alla. Sömndruckna och lite groggy tittar en del ansikten upp från britsarna när det är dags att byta roll och bli massör. Läraren Peter Nilsson säger med ett skratt:

— Jag har sagt att det här är den enda kursen där man får sova på lektionstid…