EU-kommissionen ville att den möjligheten skulle finnas kvar och till och med utvidgas.

— EU-parlamentet gav i dag en tydlig signal till både kommissionen och rådet att vi inte accepterar det förslag som kommissionen har lagt där man i princip ger upp den minimireglering av arbetstiden som vi har haft. Den skulle i varje fall ha urholkats rätt rejält, säger den svenske EU-parlamentarikern Jan Andersson (s).

EU-parlamentet gick alltså på Europafackets linje när förslaget till ett nytt reviderat arbetstidsdirektiv kom upp till omröstning. Arbetsgivare ska inte som i Storbritannien kunna komma överens med enskilda anställda om en längre veckoarbetstid än de 48 timmar direktivet medger, anser parlamentet. Enligt beslutet ska den möjligheten fasas ut under en treårsperiod.

— Det är viktigt att de länder, bland annat Sverige, som har bättre normer kan behålla dem och vi undviker att få en press utifrån på att förlänga arbetstiderna, säger Jan Andersson.

Europafackets generalsekreterare John Monks välkomnar parlamentets beslut.

— Det bevisar att det finns en stark social dimension i EU, säger han i ett pressmeddelande.

Däremot innebär dagens beslut från parlamentet att Kommunal får fortsätta förhandlingsvägen när det gäller krav om att all jourtid ska räknas som arbetstid.

Det nuvarande direktivet, som till sommaren införs i svensk lagstiftning, har av EU-domstolen flera gånger tolkats som all jourtid ska räknas som arbetstid. Parlamentet har nu öppnat för en något mer arbetsgivarvänlig linje där man godkänner att överenskommelser om ”passiv” jourtid i till exempel vården och omsorgen kan göras. Det kan ses som en kompromiss från de fackliga organisationerna för att få bort ”opt-outen”.

Om dagens beslut i parlamentet så småningom genomförs innebär det också att den så kallade beräkningstiden för veckoarbetstiden utökas från fyra månader till ett år. Det innebär i praktiken att längre arbetstider, ända upp till 65 timmar i veckan kan godkännas under en kortare period, men räknat på ett helt år får arbetstiden inte överstiga de 48 timmarna.

I arbetstidsdirektivet regleras förutom veckoarbetstiden, bland annat den högsta tillåtna längden på nattpass och hur lång dygnsvilan ska vara.

Det är en lång väg kvar innan det definitiva beslutet om ett nytt arbetstidsdirektiv kommer. Nu ska först EU-kommissionen förhålla sig till parlamentsbeslutet, sedan är det i slutändan medlemsländernas arbetsmarknadsministrar som avgör frågan. Och med tanke på att just Storbritannien ska ta över ordförandeskapet i EU lär det dröja. Möjligen kan det nya direktivet komma någon gång nästa år lagom till den svenska valrörelsen.

I parlamentet röstade de borgerliga partiernas representanter på kommissionens förslag.