— För oss blir det här förslaget en tillbakagång till det gamla joursystemet, säger Annica Jansson.

Europafacket ställer sig bakom ett nytt förslag i EU-parlamentets sysselsättningsutskott där så kallad passiv jourtid ska tillåtas i till exempel vårdsektorn. Förslaget är en kompromiss för att få bort den så kallade opt-out-regeln, möjligheten att kringgå arbetstidsreglerna, i direktivet.

— Vi har kvar vår grundhållning att all tid då man står till arbetsgivarens förfogande ska räknas som arbetstid men som alltid blir det en kompromiss på slutet. Då är väl kanske det här någonting som man kan tänka sig att kompromissa på, säger Mats Essemyr, utredare på TCO och de svenska fackens representant i Europafackets: arbetstidsgrupp.

Dagens direktiv som införs i svensk lag från och med den 1 juli i år, har av EU-domstolen flera gånger tolkats som ett stopp för ”passiv” jourtid. I det nya förslag till direktiv som EU-parlamentet ska rösta om den 11 maj sägs det att bara ”aktiv” jourtid ska ses som arbetstid.

Europafacket ser ändå det nya förslaget som en seger. Möjligheten att göra undantag från direktivet som finns i dag, så kallad opt-out, föreslås nämligen försvinna. Det ska fasas ut under en treårsperiod är det tänkt. Opt-out-regeln har framför allt tillämpats i Storbritannien och innebär att arbetsgivaren kan göra enskilda överenskommelser med arbetstagare om en längre veckoarbetstid än de 48 timmar direktivet medger.

— Att få bort opt-outen är viktigare än det här med jourtiden. Den bedömningen gör nog de flesta fack, säger Mats Essemyr.

Nu är det långt ifrån säkert att förslaget går igenom i parlamentet. Och även om det gör det så är det fortfarande en bit kvar till dess att ett nytt direktiv kan komma.

— Det är medlemsländernas arbetsmarknadsministrar som ska ta ställning till det här slutligen. Vi vet att Sverige står på den fackliga sidan i det här avseendet. Men en del starka länder, speciellt Storbritannien vill ha kvar opt-outen. De gör verkligen allt på högsta nivå för att övertyga andra om att den ska vara kvar, säger Essemyr.

Samtidigt står Sverige inför en ny arbetstidslag där det nuvarande direktivet till sist införs i svensk lag. Det sker den 1 juli. I direktivet regleras förutom veckoarbetstiden bland annat också nattpassens längd. Enligt lagen har arbetsmarknadens parter två år på sig att anpassa sina kollektivavtal om det behövs. Den 1 januari 2007 ska kollektivavtalen följa lagen så till vida att de inte får vara sämre för arbetstagarna än vad lagen medger.

Kommunal hade uppe arbetstidsdirektivet redan i årets avtalsrörelse. Parterna enades om att inleda förhandlingar till hösten om hur kollektivavtalen ska anpassas till direktivet.

Hur ska Kommunal agera framöver i den här frågan?

— Vi har interna diskussioner om vad som behöver förändras i våra kollektivavtal. Vi har en del i avtalen som redan är bättre än både den gamla och den nya arbetstidslagen, säger Annica Jansson.

Men hur ska Kommunal förhålla sig till jourtiden?

— Vi har inte bestämt oss. Arbetstidslagen har en arbetstid på 48 timar i veckan. Risken är att vi får en jourtid som räknas som arbetstid men inklusive en arbetstidsförlängning. Frågan är då om det är bättre än nuvarande avtal, inklusive bilagan, som säger att halva jourtiden är arbetad tid, säger Annica Jansson.