Grovt uppdelat finns det två sätt att ta ”lappen” — körkortet — på. Man kan köra upp som privatist eller man kan köra upp med en trafikskola. Chanserna för att klara körprovet ökar betydligt om man kör upp med trafikskola: 73 procent av dem som kör upp med skola klarar sig, jämfört med 42 procent av privatisterna.

Det bästa är att kombinera: att betala för lektioner med skolan samtidigt som man nöter in körningen som privatist.

Men det kostar alltså. En körlektion på 45 minuter kostar runt 500 kronor. Om man räknar med att det tar uppåt tjugo körlektioner blir kostnaden närmare 10 000 kronor. Och då tillkommer kostnader för bensin till den privata körningen och avgifter för teoribok och eventuella teorilektioner.

Ett bra tips kan vara att ta någon lektion i början av övningskörningen för att veta vad man ska öva på och så att man inte övar in fel tekniker. Sedan kan man ta flera när man närmar sig uppkörningen, för finslipning.

Från Malmfältens trafikskola i Kiruna i norr till Trelleborgs trafikskola i söder finns runt 800 körskolor i Sverige. På skolorna kan man få hjälp att köpa litteratur och de kan också boka provtider åt eleverna.

Ett populärt sätt att ta körkort på är att gå intensivkurser. De består av en till två veckors intensivt körande, kombinerat med teorikurser och plugg av körkortsboken. Det är ett snabbt sätt att ta körkort på, men det är ofta dyrt och det är inte säkert att kunskaperna sitter lika bra som när man nött in dem under en längre tid.

För typiska kommunalarbetaryrken krävs extra kurser. Ska man bli bussförare krävs D-kort, för att ta ett sådant måste man redan ha B-kort och ha fyllt 21 år. För ambulanssjukvårdare räcker det oftast med ett B-körkort.

Ska man bli brandman tycker arbetsgivaren ofta att det är bra om man har C-körkort, ett lastbilskörkort. Ibland kan man få möjlighet att ta det under en provanställning. Ibland kan arbetsgivaren också vilja att man har CE-körkort, det är ett lastbilskort med rätt att också köra släp.