Det tar Gloria Tjernström 45 minuter att gå till jobbet på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Det gör hon varje dag. Dessutom går hon en eller två långpromenader på en och en halv timma i veckan. Hon tränar också i ”Friskhuset”, sjukhusets tränings- och friskvårdsavdelning en eller ett par gånger varje vecka. Hon brukar börja och sluta på löpbandet och styrketränar däremellan.

— När jag inte hinner träna på gymmet så gymnatiserar jag här hemma efter en Friskis&Svettis-video med min man och nioårige son, säger Gloria.

Glorias höga aktivitet gör att hon kan teckna kontrakt som ”skicklig”, högsta steget på en tredelad skala för fysisk kompetens. På Resursen, den avdelning där Gloria arbetar, är fysisk kompetens ett av fem lönekriterier.

Förutom att teckna kontrakt för en träningsnivå ska man sätta upp mål. Glorias främsta mål var att gå ner i vikt, hennes andra att få upp sin kondition. Båda har uppfyllts, berättar hon.

Att träningen lönar sig ekonomiskt är en sporre, men Gloria var fysiskt aktiv redan tidigare, säger hon.

— Jag trivs bra med detta. Jag tror nog att alla behöver det. Det är inte ett måste att träna, men det gör att man orkar mera. Särskilt vi som går runt så mycket på olika avdelningar. Jag märker av när jag inte gör det.

Resursen är en bemanningsenhet som förser det övriga sjukhuset med vikarier. Hälften av de 26 medarbetarna är undersköterskor och skötare, en är läkarsekreterare, resten är sjuksköterskor.

Friskhuset har undersökt hälsan hos 1 000 av de 8 000 anställda på Uppsala Akademiska sjukhus.

— Vi vet att Resursen ligger väldigt mycket bättre till än andra avdelningar, säger friskvårdskonsulenten Ingrid Book.

Fem procent av personalen på Resursen har dålig kondition, mot 23 procent på övriga avdelningar. Personalen på Resursen har också färre besvär än personalen på andra avdelningar, 23 procent mot 36.

— Det är ett svårt och krävande jobb. De som arbetar här måste kunna tänka sig att byta avdelning varje dag, säger Resursens chef, Marie-Charlotte Stenborn Gustavsson.

Det var hennes idé att ta med fysisk kompetens bland lönekriterierna. Enligt en enkät från hela sjukhuset är 55 procent för och 45 emot att vältränade ska kunna få mer lön.

Resursen har liten personalomsättning och låg frånvaro. Marie-Charlotte Stenborn Gustavsson ville pröva detta som en förebyggande åtgärd.

— Lönekriteriet är en sporre, det kan löna sig också att vara i fysisk trim. Jag kan inte säga att personalen är friskare, men det är min förhoppning, säger hon.

Det började hösten 2002 med att ”Friskhuset” startade och alla på sjukhuset fick en friskvårdstimma på arbetstid. På en del andra avdelningar var ramarna väldigt vida för vad som skulle räknas. Promenader till affären kunde räcka, berättar Tomas Klang, som är Kommunals fackliga ombud på Resursen.

På Resursen bestämde man sig tillsammans för en mer motionsinriktad linje. De som ville utnyttja friskvårdstimmen fick skriva kontrakt på hur mycket de skulle träna, och sätta ett mål för vad de ville uppnå.

”Skicklig” är högst på skalan, ”kompetent” i mitten och ”bas” lägst. Den som är kompetent tar minst tre promenader på 45 minuter, tränar i träningskläder en eller två gånger i veckan eller cyklar/går i 20 minuter fem gånger i veckan. På basnivå tränar man bara sporadiskt och tecknar inte kontrakt.

Idag har 22 medarbetare tecknat kontrakt, berättar Marie-Charlotte Stenborn Gustavsson.

Under hösten 2002 fick personalen göra friskvårdsprofiler på Friskhuset. De fick också gå på föreläsningar om kost, sömn och motion och pröva på olika aktiviteter. I juni 2003 gjordes en ny profil.

— Jag minns samtalen då. Några hade nått jättebra resultat, för andra hade det inte hänt någonting. Det som var positivt var att man började fundera. De som hade styrketränat, till exempel, hade fått starkare muskler. Men konditionen ökade inte. Då började en del att ta cykeln till jobbet, säger Marie-Charlotte .

Diskussionen kom upp om att låta fysisk kompetens ingå i lönekriterierna för att stimulera personalen att motionera mera. Chefen för Friskhuset, Kerstin Wideqvist, hjälpte till med att sätta ihop dem. I september presenterades de för gruppen.

— Vi pratade om detta i september, oktober och november. I december bestämde vi att göra det, säger Marie-Charlotte Stenbom Gustavsson.

Alla var med på att prova, även de som var kritiska. Våren 2004 användes kriterierna för första gången på Resursen. Alla visste vad som hade mätts. Marie-Charlotte hade lönesamtal med alla anställda.

— Min ambition är att vi ska ha kvar motion som ett kriterium även 2005. Jag tror att många av dem som var kritiska i början tränar nu, säger hon.

Från början var det sju kriterier, nu är det fem. Pengamässigt betyder det att en femtedel av lönehöjningen kan basera sig på fysisk kompetens. Hur mycket pengar det handlar om kan inte Marie-Charlotte Stenborn Gustavsson svara på. Det beror på hur stor summa som ska fördelas. Enligt Tomas Klang rörde det sig förra året om ungefär en femtiolapp.

Ingen kontrollerar att personalen verkligen följer sitt kontrakt. Det man tittar på är resultatet av friskvårdsprofilerna. I augusti 2004 gjordes nya friskvårdsprofiler, nu i maj ska nästa göras.

Marie-Charlotte har delat ut dagböcker till var och en, där de dag för dag kan skriva om sin träning. Hon visar sin egen:

— Här kan jag se vad jag har gjort och fråga mig varför jag inte har rört på mig i oktober månad. Jag tror man behöver lite morötter att jobba med, säger hon.

Hon arbetar nu på en D-uppsats där hon utvärderar projektet med fysisk kompetens som lönekriterium. Hon gör längre bandade intervjuer med entusiaster och motståndare på avdelningen samt fackliga företrädare. Hon jämför sedan friskvårdsprofilerna från Resursen med profiler från övriga sjukhuset. Uppsatsen blir klar hösten 2005.

Eftersom fysisk kompetens som lönekriterium har drivits som ett projekt, får personalen på Resursen behålla friskvårdstimmen på arbetstid tills vidare. På sjukhuset i övrigt tas den nu bort, utom för några få med särskilt dålig kondition. I stället får de som tränar 220 kronor per termin. Det motsvarar vad det kostar att träna på Friskhuset.

Åsikterna om att friskvårdstimmen tas bort går isär. En del har inte kunnat utnyttja den för att de har haft svårt att gå ifrån sitt arbete.

— Vissa tycker att Kommunal inte har drivit på tillräckligt. Men det är svårt att säga ”du får inget bäcken nu för jag ska träna”, säger Kommunals sektionsordförande på Akademiska sjukhuset, Rose-Marie Lövgren.

I början var Kommunal kritiskt till att Resursen hade fysisk kompetens som lönekriterium, berättar hon. Sedan tyckte man att syftet, bättre hälsa, var gott.

— Alla får också, vad jag förstår, del av löneökningen. Först när det står och väger kan motionen avgöra.
Inga medlemmar har klagat.

— Facket har inte varit inblandat, men om medlemmarna tycker det är bra, varför ska vi säga nej?

— Man uppskattar oss som kommunalare på Resursen. Jag upplever att det är en nöjd medlemsgrupp. Man hör nästan aldrig av dem.