I förra avtalsrörelsen framhävde Kommunal att ordet lägst i det nya avtalet skulle öppna för lokala lönelyft i kommunerna. Nästan hälften av sektionerna säger att det blev så, visar vår enkät.
Tjänstemannafacken hade sedan tidigare i sina avtal ordet lägst framför procentutrymmet för lönehöjningar. Den skrivningen fanns inte i Kommunals tidigare avtal.

I 2002 års förhandlingar klargjordes dock speciellt att avtalets procent inte var ett lönetak.

Men Kommunal hävdade 2003 att frånvaron av ordet lägst ställde till problem. Det fanns arbetsgivare som tolkade det så att kommunalarna därmed inte kunde få ut mer i de lokala löneförhandlingarna.

Kommunals förhandlare såg det som en framgång när de i avtalen för 2003 och 2004 fick in ordet lägst. Därefter skulle lönefajten fortsätta lokalt för att få ut mer.

Vilket värde hade skrivningen lägst? Sektionernas erfarenheter är blandade.

Om ni lokalt fick ett större löneutrymme än centrala avtalets golv — spelade skrivningen lägst någon roll för det?

2003 Ja 49 % Nej 40 %

2004 Ja 42 % Nej 44 %

Håkan Pettersson, avtalsansvarig i Kommunals ledning, menar att lägst i avtalet har varit viktigt.

— Ser man på löneutfallet för identiska individer ser man att det har haft betydelse, säger han.

Men även tidigare år har de fått ut mer?

— Inte i den omfattningen, hävdar Håkan Pettersson. Det har blivit bättre skjuts med lägst.

Så det är inte oroande att nästan hälften av sektionsordförandena säger att ordet lägst inte spelar någon roll?

— Det här är en process och utvecklingsfråga. Vi har ju just nyligen fått lägst, det har börjat etablera sig.

Kommunalarbetaren har tidigare redovisat hur det gick 2003. Uppgifterna fick vi från de lokala fackliga organisationerna. De lokala påslagen för 2003 blev närmare 0,4 procent — cirka 55 kronor mer i månaden för en heltidare.

Vår senaste enkät visar att förra årets lokala förhandlingar gav ungefär lika mycket — drygt 0,4 procent eller 65 kronor. Sammanlagt alltså 0,8 procent mer än avtalets lägstanivå.

Men skillnaderna är stora mellan olika kommuner visar sektionernas rapporter. Så här svarade de för 2004:

Lokalt påslag

21 % 0-15 kr/mån

6 % 16-32 kr/mån

22 % 33-65 kr/mån

9 % 66-99 kr/mån

3 % 100-134 kr/mån

6 % 135-165 kr/mån

5 % 166-199 kr/mån

5 % 200 kr/mån-

Höjningarna var högre (1,3 procent eller 210 kronor) på två år i kommuner där man slog samman 2003 och 2004 års löneförhandlingar.

Enligt fackets sammanställning blev löneökningarna under 2003-2004 för identiska individer (medlemmarna som i november hade samma jobb som ett år tidigare) i genomsnitt 1,5 procent utöver centrala avtalets 6,5 procent.

Räknat på alla medlemmar 0,8 procent lokalt.

I Solna fick inte kommunalarna ut mer trots lägst i avtalet. Kommunfullmäktige beslutade att förvaltningarna fick två procent till lönekostnadsökningar. Högre ökningar än så måste betalas med besparingar och rationaliseringar

— Det blev golvet och taket, det här med lägst diskuterades inte ens, säger sektionsordförande Lars Ohlsson. Löneutrymmet i centrala avtalet är helt avgörande för vad vi får ut.

I Ronneby börjar Kommunal med att förhandla med kommunalrådet.

— Tidigare har man tagit från andra yrkesgrupper när man lagt på vården. Nu med ”lägst utrymme” har diskussionen blivit annorlunda, förklarar sektionsordförande Magnus Petterson varför man totalt fick ut mer.

Blev lägstlöner i förra avtalet ett lyft för vikarierna? Inte på så många håll visar vår enkät.

En stridsfråga i förra avtalsrörelsen var lägstlönerna. Det blev inga 14 000 kronor som Kommunal krävde, utan 13 000 kronor 2003. Och 14 000 från och med april 2004 för anställda med yrkesgymnasial utbildning — om arbetsgivaren kräver sådan utbildning.

Kommunal såg det dock som viktigt steg för att uppvärdera medlemmarnas jobb.

Vi frågade sektionsordförandena: Bedömer du att avtalets nya lägstlöner lett till högre vikarielöner?

Inte alls 43 %

I någon mån 33 %

I hög grad 15 %

Vet ej 15 %

I Solna betydde inte höjningarna av lägstlönerna någonting alls.

— Vi hade inte så låga löner, säger sektionsordförande Lars Ohlsson.

Men han tycker ändå att det var viktigt att lägstlönerna höjdes:

— Vi vet ju inte om det börjar hända saker hos oss. Det finns ju andra kommuner med lägre löner i landet.

I Ronneby kunde man gå vidare lokalt med lägstlönerna och höjde ingångslönerna till en bit över 14 000 kronor.

— Tidigare har vi i förhandlingarna lagt mycket pengar på att rätta till sneda ingångslöner. Nu skapades möjlighet till att också lägga på de som, så att säga, har högstalönerna, förklarar sektionsordförande Magnus Petterson.

— Men de som egentligen fick mest nytta av det här är de som går på beredskapsavtalet.