Om Kommunal skulle få igenom sina centrala lönekrav skulle Christoffer kanske få igenom sin önskelön. 15.000 som lägsta nivå och 650 kronor till alla i lokal lönepott att fördela. Där är vi inte ännu och ingen vet utfallet.

— Jag har arbetat här i snart tre år och en nyanställd skulle då också få 15.000. Vi som varit här några år måste få mer, tycker han.

På ett pass kan de gå upp till ett par mil innan dagen är slut.

Kilometerlånga korridorer på sex plan känns i benen och kroppen när dagen är över. Om natten går man ensam i nedsläckta lokaler. Trots nattvakter kan det känns obehagligt.

Christoffer ingår i ett lag på totalt ett 50-tal servicetekniker som servar sjukhusets avdelningar med varor och transport av patienter, både levande och döda, gamla och nyfödda. På transportenheten är de åtta stycken.

För en tid sedan försökte sjukhusledningen spara in på servicen genom att helt enkelt säga upp alla på patienttransport. Sjukhusavdelningarna skulle då själva få ansvara för dem. Det gick ett ramaskri genom Huddinge och förslaget fick strykas.

Det är en fördel att man är utåtriktad och kan prata med folk och patienter i det här jobbet. De möter många nya under en dag. Människor som båda är glada om de ska flyttas från förlossningen till BB och människor som är ledsna och har ont.

Christoffer Latvala och hans kompisar, varav de flesta är män ligger rejält lågt på lönelistorna. Ett exempel är Monica Melker. Hon har jobbat i 21 år med undantag för mammaledighet och tjänar idag 16.700 kr. När hon började 1984 var lönen 5000 kr.

— Tidigare har det kommit som en överraskning vad man fått i lönehöjning eller om det blivit någon över huvud taget, säger Monika.

Mario Gavran från Kommunals sektion 77 är med i förhandlingsdelegationen lokalt på Huddinge. Hur ska vaktmästarna på sjukhuset få upp sin låga lön?

— Den pott som bestäms i centrala förhandlingar ska fördelas av oss. För att kunna bestämma vem som ska ha hur mycket ska lönesamtal hållas med var och en, säger han.

Några i gruppen har inte tidigare haft utvecklings- och lönesamtal med sina chefer. Nu har det blivit gjort.

På vilket sätt avgörs då den anställdes lönelyft?

Det finns tre kriterier när man ska fördela en lokal lönepott, berättar Mario.

1. Mest får den anställde som sköter sitt jobb, är framåt och vidareutbildar sig.

2. Mindre får den som gör sitt jobb men inget mer.

3. Minst eller inget får den som har mycket korttidsfrånvaro, inte gör ett fullgott arbete eller kanske också gör andra saker på jobbet än att arbeta.

– Den lönesättning som har varit på Huddinge fram till nu har varit under all kritik, anser Mario Gavran. Mycket beroende på en dålig chef som nu slutat. Nu ska utvecklingssamtalen vara klara innan det lokala varvet kör igång. De startar omgående när det centrala är klart.

Karolinska Huddinge genomför just nu också en lönekartläggning som också ska ligga till grund för de nya individuella lönerna. Men behövs det lönejusteringar ska det tas utanför pott säger Kommunal.

Så här sätts lönerna på Huddinge Sjukhus:

När den centrala uppgörelsen för landstingen är klara tar Kommunals sektion 77 och sjukhusets förhandlare ställning till hur lönen ska fördelas individuellt.

Lägsta lönen på Karolinska följer den centrala nivån.

I lönesamtalen ska de anställda förklara sin ambitionsnivå i arbetet.

I de lokala förhandlingarna får sedan Kommunal arbetsgivarens förslag som sektionen tillsammans med de fackliga ombuden från avdelningarna tar ställning till.

Karolinska Universitetssjukhuset har totalt ca 15.000 anställda.
På Huddinge finns hälften.

Sedan april 2000 drivs sjukhuset som aktiebolag, helägt av Stockholms läns landsting.