Undersköterskan Pia Turkulainen-Vuori i södra Stockholm är en av hundratals kommunalare som fått nej på sin friårsansökan. För henne var friåret enda chansen till fortbildning, hon kan inte få några studiemedel från andra håll. Pia hade sökt och kommit in på en komvux-utbildning i psykiatri.

– Det är för jäkligt. Besparingarna gör att jag inte kan utbilda mig.
Arbetsgivaren hänvisade till att det fanns övertaliga, därför kunde friår inte beviljas.

Från hennes facksektion har bara en enda kommunalare beviljats friår. På grannsektionen, 26:an i Stockholm, känner man inte till någon som fått ja på sin ansökan. Sektionerna organiserar sammanlagt cirka 16 000 kommunalare.

Den viktigaste orsaken är att det finns så många kommunalare på de så kallade ”LAS-listorna”. Kommuner och landsting är stora arbetsgivare med många otrygga anställningar som gör att många hamnar på listorna. LAS-listorna är listor med människor som, enligt lagen om anställningsskydd, har företrädesrätt till fasta anställningar.

Enligt regeln ska arbetsgivaren ersätta den friårsledige med en vikarie. Men om det finns någon som har företrädesrätt till anställningen, har praxis ofta blivit så att ett friår inte beviljas. I slutändan är det arbetsgivaren som bestämmer vilken vikarie som hoppar in istället för den friårsledige, men arbetsförmedlingarna vill helst att det är en långtidsinskriven, arbetshandikappad eller invandrare.

För facket kan lätt en intressekonflikt uppstå: Man vill dels värna den medlem som har varit arbetslös en tid och som står på LAS-listan, dels den medlem som vill ta ut ett friår. I praktiken kan det paradoxala inträffa att man sitter på ett sektionskontor med en lista på arbetslösa som inget hellre vill än att få jobb, och i telefonen ringer upprörda kommunalare som inget hellre vill än att få ledigt. Och det är alltså arbetsgivaren som bestämmer om friåret beviljas eller inte.

– Vi måste se till att de följer lagen, säger Alice Olausson, på sektion 65 i Helsingborg. Hade jag fått bestämma hade alla som velat fått friår.

– Många som sökt har inte heltid, och det försvårar också, säger Håkan Nilsson, på sektion 17 i Skellefteå.

Detta eftersom vikarien måste anställas med minst samma sysselsättningsgrad som den friårsledige. I Skellefteå har tio kommunalare beviljats friår, 200 sökte.

– Vi måste se till de prioriterade grupperna: långtidsarbetslösa, invandrare och arbetshandikappade i första hand, säger chefen på arbetsförmedlingen i Skellefteå, Anna Viklund.

Vanliga yrken bland de sökande kommunalarna i landet är undersköterskor, barnskötare och personliga assistenter. Det finns 12 000 friårsplatser i hela landet sammanlagt. Ett ”friår” består av en ledighet på mellan tre och tolv månader. Den ledige får under månaderna 85 procent av a-kasse-ersättningen. Arbetsförmedlingarnas beslut om friår kan inte överklagas till någon domstol.