Om trötthet är en grundlig genomgång av olika sorters trötthet och dess tänkbara orsaker. En rad sjukdomar gör att man känner sig trött. Boken tar framför allt upp trötthet som beror på kroppslig eller känslomässig ansträngning och trötthet på grund av sömnbrist.

Förutom Torbjörn Åkerstedt bidrar flera andra forskare, bland annat Gunnar Aronsson, Alexander Perski och Birgitta Evengård.

Enligt boken känner sig en stor och växande del av befolkningen trött under sin vakna tid. Det beror till en del på tuffare arbetstider. Tiden mellan två arbetspass bör vara minst elva timmar, något som också står i EU:s arbetstidsdirektiv. Av de timmarna bör sju-åtta ägnas åt sömn. Men i vård och industri är åtta timmar mellan passen vanligt.

Inte bara de som har oregelbundna arbetstider sover för lite. Många som skulle kunna lägga sig i tid gör det inte av oförstånd. Man slarvar med sömnen ungefär som man slarvar med maten. Störd sömn är en viktig orsak till utbrändhet, menar Torbjörn Åkerstedt.

Och inte bara utbrändhet:

— Hur stor bov bristen på sömn är vet vi inte. Men vi vet att sömnbrist definitivt är inblandad i utvecklingen av fetma, diabetes, hjärt- kärlsjukdom och depression. Stör man sömnen så stör man återhämtningsprocessen, och det kraftigt. Sannolikt leder det till allmänt nedsatt försvar, säger han.

— Man tar fortfarande alldeles för lätt på det här. Det är egentligen en folkhälsofråga som man har bortsett ifrån. Vi minskar frivilligt vårt sovande, vilket sannolikt leder till långtgående konsekvenser för folkhälsan. Det här har vi börjat komma underfund med först de senaste åren.

Övertid är däremot kraftigt överskattat som hälsorisk, anser Torbjörn Åkerstedt. Det är inte det myckna arbetet utan den stress man känner som är farlig. Förutsättningen är dock att man jobbar över frivilligt och kan ta igen sig efteråt.

Har man ett stressigt jobb är avkopplingen viktigare än motionen, anser Torbjörn Åkerstedt. Förr trodde man att tv-tittande och andra lättaktiviteter var förslöande. Det tror man inte längre. Det första man behöver göra när man är uttröttad är att bara slappa.

— Sen när man har återhämtat sig något så kommer den fysiska aktiviteten, och den är viktig. Man får inte bortse från den.

Att träna eller promenera gör att hjärnan blir distraherad och tar en paus från arbetslivets problem. Trevligt umgänge är också ett bra sätt att återhämta sig.

Pliktaktiviteter som städning och annat hushållsarbete kan däremot ha en motsatt effekt. Det beror på att det, precis som yrkesarbetet, kräver planering och tankearbete. Man använder samma delar av hjärnan som på jobbet. Likaså motverkar påtvingat umgänge som man inte valt själv återhämtningen.

Studien ”Långtidsfrisk i Värmland” som gjorts vid Karlstads universitet pekar åt samma håll: risken för ohälsa ökar ju större de sammanlagda kraven i livet är. Forskarna pekade på skev arbetsfördelning mellan män och kvinnor som en av orsakerna till att kvinnor är mer sjukskrivna än män.

Torbjörn Åkerstedt tror att forskarna i Värmland har rätt.

— Men om man ska bevisa det så måste man gå in och göra experiment så att man reducerar kvinnors arbete och ser på hälsoeffekten. Det är ingen som har gjort det.

Han berättar att Institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet flera gånger har sökt pengar för att göra en sådan studie. Hittills har de fått nej.

— Vår idé är att försöka gå in och intervenera. Hur påverkar det här kvinnors sömn och återhämtning och hur påverkar det den långsiktiga hälsan.

Det är kanske en av de viktigaste studierna man kan göra just nu på folkhälsoområdet. Så vi satsar på nästa ansökningstillfälle och ser vad som händer, säger Torbjörn Åkerstedt. 

Fotnot: Om trötthet är en populärvetenskaplig kunskapsöversikt från FSA, Forskningsrådet För Arbetsliv och Socialvetenskap